Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
1624. Slägten antages hafva härstammat ifrån Lifland och
der tillhört adeln: men denna uppgift är tvifvel
underkastad. Om Erik Eriksons ungdom vet man ingenting
annat än att han, liksom alla vetenskapens vänner den tiden,
rest utrikes och derunder vunnit magistergraden, utan att
kändt är hvar han blifvit promoverad. Han uppräknas af
Ve8tén ibland konung Johan III:s hofpredikanter emellan
åren 1576 och 1580, utan att något årtal for hans
utnämning angifves. Man torde derföre böra betvifla hela
uppgiftens rigtighet, ty det är föga sannolikt att Erikson ifrån
hofpredikantstjenst genast skulle blifvit förflyttad till
skolan i Gefle. Måhända har antagandet att Erikson varit
hof-predikant härledt sig deraf att man trodde honom vid
mötet i Stockholm 1577 hafva hållit messa inför knng Johan
IQ enligt den s. k. Röda bokens formulär. Detta är dook
alldeles falskt; uppgiften derom, först meddelad afBaazins
och sedermera mångfaldt reproducerad, synes hafva
uppkommit genom ett groft missförstånd af ett ställe i
Mes-senii Scondia illust rata, der detsamma berättas om
Andreas Laurentii, hvilken utnämndes till erkebiskop i
Upsala vid samma tid som Erikson blef biskop i Åbo.
Erikson var alldeles icke närvarande vid mötet i Stockholm
1577, än mindre var han någonsin kyrkoherde i Gefle.
Vanligen hände att de som efter fulländade studier vid
utrikes akademier hemkommo, genast befordrades till
skollärare, emedan bristen var stor på dugliga
skollärare-ämnen; vi kunna derfore antaga att detta ägde rum äfven med
Erikson. Man vet med säkerhet att han blef rektor i Gefle
!}kola år 1578; hans utrikes resa skulle således hafva
försiggått åren näst derförut Vid rektoratet i Gefle
qvar-stannade han fem år, utan att något vidare är bekant om
hans verksamhet der. Förmodligen visade han derunder
prof både på lärdom och benägenhet att antaga den nya
liturgin, emedan han ådrog sig konung Johans uppmärksamhet.
Johan ]H:s liturgi var vid denna tid dagens fråga.
Konungen hade efter mycket motstånd lyckats förmå
Svenska presterskapet att antaga liturgin och underskrifva en
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
