Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
förpligtelse derom på ett möte i Stockholm den 18 februari
1577; han hade också några dagar derefter beseglat sin
kyrkoreformation med brodermordet på Erik XIV.
Under nyssnämnda mötesbeslut finnas talrika underskrifter
från alla Svenska stift, men ifrån Finland ingen enda. Detta
måste dock haft andra orsaker än Finska prestemas
obenägenhet mot liturgin; ty ifrån tiden näst derefter finnes
en särskild skrift i hvilken Åbo stads presterskap gilla
och antaga liturgin. Efter Paul Juustens död hade
domprosten i Abo Henrik Knutson den 4 augusti 1579 blifvit
förordnad att tillsvidare vara superintendent i Åbo stift,
”medan ännu intet fullkomligt är beslutet hvem der kunde
blifva förordnad till biskop.” Han fortfor att kallas
domprost och fick ej heller alla en biskops rättigheter, utan
förbjöds i sjelfva förordnandet att ordinera prester utan
konungens speciella tillåtelse. Denne Henrik Knutson
synes emellertid icke varit liturgin obenägen, att dömma af
de temligen rika anslag och nådiga bref han fick af
konung Johan Hl, just på den tid denne var mest ifrig för
sin liturgi. Emedan Henrik var blott tills vidare
förordnad kom ingen afsättning i fråga, utan han skötte
super-intendents-bcfattningen ända till Eriksons ankomst, och
dog 1595. 1 Wiborgs stift åter hade den dervarande
biskopen Erik Härkäpää aflidit den 4 februari 1580; således hände
att Finlands båda stift voro på en gång lediga, och Johan
Hl fick tillfälle att, enligt sin böjelse för det gamla skickets
återställande, sätta båda stiften under en gemensam biskop;
likväl 8ammanslogos de icke till ett stift, utan Abo
biskopen fick blott derjemte uppsigten äfven öfver Wiborgs stift.
Erikson blef utsedd till detta arbetsdryga och kinkiga
embete, och ända ifrån 1583 nämnes hans namn esomoftast
i allt det myckna trassel som uppstod och i alla de hårda
strider som denna tid ända ifrån grunden uppskakade
Sveriges rike och isynnerhet Finland. Konung Johan Hl,
som hade gjort till sitt lifs högsta uppgift att genomdrifva
det nya liturgiska ceremoniellet, sammankallade alla rikets
biskopar till Upsala för att med fullständig ståt inviga
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>