Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Finska folket utgjorde föremålet for Alopaei hopp och
glädje. Född i Savolax, omfattade han detta landskap
med synnerlig förkärlek. Han mente, att liksom denna
landsort ligger i kärnan af landet, äfVen dess inbyggare
genom sitt flärdlösa och tarfliga lefnadssätt, sin redlighet,
sitt stilla och trefliga hemlif och sina seders renhet stå
ojemförligt högre än folket i någon annan del af landet.
Deras språk var i Alopaei tycke den renaste och
kärnfullaste af alla finska dialekter. Den som vågade tadla denna
provins eller dess språk lemnade han ej utan en skarp lexa.
Sjelf talade han gerna finska och nyttjade i sitt dagliga
tal ofta finska ordspråk. *)
Mera hastigt än derintill aftogo Alopaei själs- och
kroppskrafter på det sista lefhadsåret. På dödsbädden
återkom minnet, så att han med fullkomlig redighet
för-ordnade om konsistoriella göromål och sin familjs
angelägenheter. Han afled den 8 augusti 1818.
Alopaeus var gift med Ulrika Jusleen, dotter till
hof-rådet Pehr Jusleen och Johanna Palén. Hon blef moder
for 13 barn, af hvilka 5 döttrar dogo i ungdomen. De
öfriga voro: l:o Pehr Johan, domprost. 2:o Magnus,
domprost. 3:o Johanna Maria, f. 10 juni 1777, ogift 4:o
Hedvig Jakobina, f. 3 maj 1783, ogift. 5:o Jakob Fredrik, f.
5 oktober 1784, kanslist vid Åbo hofrätt (■)• 4 juni 1817).
6:o David, f. 2 mars 1791, häradshöfding (f 5 dec. 1834).
Var gift med Henriette Margaretha Avelin. 7:o Carl Elias,
f. 29 okt. 1793, utnämnd domprost (f 29 jan. 1851). Gift
med Gustava Kuhlberg. 8:o Henrik Gabriel, f. 31 mars
1796, revisionskommissarie.
rande förnäma liögt yttrade, att Sveriges olycka vore dess ultramarinska
besittningar, tog Alopaeus eld och svarade genast: ”om herrarne förlora Finland,
livad aren J då annat än torpare under någon af edra mäktiga grannar 1”
*) Under det Alopaeus engång höll lufta! öfver finska språket för några
svenska infödingar, officerare vid öfverste Geddas till Borgå stad år 1Ö03
förvisade regemente, frågade en af officerarne af honom, hvad ordet kärlek
heter på finska? Med äkta raint savolaksiskt uttal svarade Alopaeus: rakkaus.
Då utbrast svensken: rakkaus! låter bra barbariskt. Men Alopaeus medgaf
det ej, utan förundrade sig tvertom, att ett i hans tycke så kraftigt ord
förekom den andra rent af barbariskt.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
