Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
veneå i Åbo, der Hassel öfverträffade alla sina företrädare
på professorsstolen.
Att lärdomens Romerska grundval icke nog hade
upp-odladts vid akademin i Abo, var en foljd äfven af de
flesta professorers personlighet, hvilka det ålegat att
tidsenligt befordra den klassiska vetenskapen. Universitetet,
hvars alla prokanslerer ända till dess upplösning genom
det stora kriget voro ovanlige, oförgätlige män,’hade
der-emot icke den lyckan att i sina professorer se den första,
till en del ärofulla uppsättningen oafbrutet följas af en
liknande fortsättning, som skulle framkallat ett flersidigt
fortskridande vetenskapligt lif. Den förste
eloqventiae-profes-sorn Johannes Terserus (1640—1649), en halfbroder till
biskopen af samma namn, var en begåfvad man, men
vårdade sitt kall med mindre omsorg, oordentlig äfven i sin
lefnad, och dog ung. Hågkomsten af den snart
hädan-gångne Samuel Hartmans professorstid (1649—1653) är
icke en gång bevarad genom någon disputation. Enevald
Svenonius (1654—1660) var verksam, men egentligen såsom
stridslysten theolog, var frejdad och fruktad såsom sådan
och öfvergick innan kort till theologisk profession,
slutligen utnämnd till biskop i Lund. Martin Miltopaeus (1660—
1679) och Daniel Achrelius (1679—1692) innehade
embe-tet hvardera en längre tid och dogo i fjensten. De torde
fullkomligast hafva representerat ilen ofvan beskrifna torra
och andefattiga behandlingen af vetenskapen, i hvilken
riktning de äfven utgåfvo skrifter. Särskild ryktbarhet
for-värfvade Miltopaeus genom en häftig theologisk tvist, som
vid akademin frambragte en långvarig gäsning och söndring.
Achrelius åter uppträdde i bestämd opposition mot
theolo-gins tryckande supremati, men sökte for sin lifliga själ
en näring i fysiken, hvaröfver han både fÖTeläste och skref.
De hittills nämnde professorerne voro, utom Terserus och
Svenonius, Finnar till börden. Från Åland, liksom
Hassel, var Christiem Alander (1692—1704), som studerat
äfven i Upsala och der haft tillfälle att förv&rfva en högre
lyftning. Han liknade Hassel äfven deri, att hans verk-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
