Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
dervisning och köpte hans förträffliga samlingar af
Svenska handlingar. Då sedermera Gyldenstolpe d. 4 Maj 1709
afled, blef Horn d. 21 Mars 1710 efter honom utnämnd
till President i Cancellie-Collegium.
Efter Kung Carls olycka vid Pultava d. 28 Juni 1709
hemkom änteligen d. 26 Oct. s. år General Meijerfelt med
underrättelse härom till Rådet i Stockholm samt befallning
om upprättande af en ny armée. Danskarne inföUo ock
redan d. 2 Nov. i Skåne med en här af 18,000 man, och
emot dessa blef med otrolig ansträngning af
Defensions-Commissionen samlad en skara af 14,000 rekryter, som
under Grefre Stenbocks befäl d. 28 Febr. 1710 vann
segern vid Helsingborg. Men äfven trupperne i Finland och
i Sverges Tyska orter tarfvade förstärkning. Horns
verksamhet härvid förlamades af landets utblottade tillstånd,
och den Svenska Senaten erhöll stränga förebråelser för
senfärdighet af Kung Carl, som ifrån Bender hade svårt
att bedöma ställningen i hemlandet och med sin djerfhet
tog allt såsom lätt verkställbart. Emellertid hade Horn i
sitt tredje gifte år 1711 blifvit måg till Riks-Rådet c?h
Fältmarskalken Grefve Nils Gyllenstjerna, en man som
med stor rikedom förenade stor skicklighet, tilltagscnhet
och aristokratiska tänkesätt och således bestämd afvoghet
emot det konungsliga enväldet •). Dessa tänkesätt med- •)
•) Då vid 1680 års riksdag fråga väcktes om souveränitetens införande i
Sverge, yttrade sig på Riddarhuset Lagman Gyllencreutz afstyrkande och
an-drog dervid bland annat iöljande:
”Jag hör här talas om en ny regeringsform och att Sverges konungar
skola hädanefter blifva souveräne eller envaldskonungar, som man nu kallar,
som intet skola behöfva i Riksens styrelse hvarken att rådföra sig med
Rik-sens-Råd vidare än dem sjelf behagar, ej heller att communnicera med
Riksens-ständer hvarken om krig eller fred, utskylder, tunga eller pålagor. Så hvad
det första anbelangar, så kan jag efter mitt ringa förstånd icke begripa hvad
Sverges Konungar skall härtills Kunnat fela till en rätt Konungslig makt och
myndighet efter Guds ord och Sverges beskrefne lag, eller hvad de igenom en
sådan Souverains eller envålds titel skola kunna blifva i någon måtto
förbättrade. ––––-Och hvad det andra angår att Sverges konungar intet skola
hädanefter vara förbundne att regera deras rike med Riksens-Raas råde vidare
in de sjelf va behaga, ej heller communicera med Riksens-ständer hvarken om
krig eller fred, utskylder eller pålagor eller något sådant; så lemnar jag
ger-na till hvar förnuftig mans omdöme, som lätteligen kan eftersinna, hvaaför
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
