Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
före Tara betänkt på en ny regering och en ny friare
styrelseform.
Finan8erne8 släta tillstånd hade nödgat den Svenska
Senaten att till d. 10 Mars 1710 sammankalla en riksdag
i Stockholm eller egenteligen endast ett utskott deraf.
Detta vann icke konungens bifall och sammankomsten
måste redan d. 11 Juni upplösas. Resultatet af hela riksdags*
arbetet blef ock endast en extraordinarie bevillning på
equi-pager, peruker och fontanger. En fortsättning deraf
beramades sedan åter till d. 14 Dec. 1713, och for att gifva
åt Senatens åtgärder mera anseende och försöka hindra
deras kullhäfvande af konungen, anmodades Carls enda
qvarlefvande syster (den äldre eller Enke-Hertiginnan af
Holstein, Hedvig Sophia, moder till Hertig Carl Fredrik,
hade redan d. 30 Dec. 1708 i kopporne aflidit) Prinsessan
Ulrika Eleonora att taga plats i Rådet, der likväl Horn
äfven framgent förde ordet. Man ville nu att fred
skyndsamt, äfven emot Konungens ordres, borde slutas på de
vilkor som af fienden kunde ernås. Fäderneslandet hade,
såsom det hette, beklagligeu kommit på nedersta trappan
till undergång. Horn yrkade dock försigtigtvis att man
härmed icke borde förhasta sig, utan hellre tänka på att
sätta riket i någorlunda godt försvarstillstånd, livilket
skulle gifva mera drift och önskeligare slut. Men redan
d. 17 Jan. 1714 ankom bref från Carl, deri han förklarar
sitt missnöje öfver ständernas sammankomst med
befallning att de straxt skulle åtskiljas. Nu afsändes af
Senaten Grefve Liewen till konungen för att yrka på hans
återkomst till sitt land. Emellertid bildade sig inom
stånden ett parti med intention att gifva Prinsessan en större
myndighet och försäkra henne om thronen i händelse
något dödligt skulle vederfaras Kung Carl. Äfven skall tal
förekommit om dethronisatiou och interregnum. Detta
förmådde Horn att redan d. 15 Mars i sittande Råd yrka
att Ständerne borde oförtöfvadt uppkallas, tilltalas och
åtskiljas. Sluteligen skingrade sig ock Ständerne utan de
vanligen vid riksdagars slut brukliga ceremonier.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
