Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
dermed krydda den nakna berättelsen eller reflexionen*
Sällan, om någonsin, träffar man i hans verser någon större
liflighet hos känslan ej heller, med afräknande af meter,
alliteration och ofta äfven parallelism, något egentligen så
kalladt poetiskt språk, högre poetisk drift eller ingifvelse.
Åfven är metern i Korhonens runor icke öiverallt så strängt
vårdad, som man finner den i de karelska runorna. Så
kan man t. ex. emellanåt anträffa hos honom versfotens
senare stafvelse lång, hvilket i de karelska runorna vore
ett stort meterfel.
Mycket bristfälliga i metriskt hänseende äro i
synnerhet hans rimmade poemer. Oupphörligt anträffas i dem
afstympade ord, långa stafvelser använda som korta, och
tvärtom, hvilket ej heller är så mycket att undra öfver,
då Korhonen i den vägen ej hade något bättre att
efterfölja, än de vanliga tryckta andliga strövisorna och
psalmerna i vår Finska psalmbok, begge i metriskt hänseende
under all kritik. I de sex rimmade poemerna af
Korhonen, som finnas tryckta i samlingen af hans sånger, äro
dock de metriska felen icke så många och stora, som i
åtskilliga andra, hvilka ock derföre ej gerna kunde
intagas i samlingen. ’
Till ersättning för bristande poetisk inspiration och
någon större känsloliflighet hade Korhonen ett skarpt och
öfvadt praktiskt förstånd att uppfatta och reflektera öfver
hvaijehanda ämnen, samt gåfvan att med äkta finska ord
och vändningar berätta om allt hvad han visste så tydligt
och åskådligt, att ingenting deraf gick förloradt eller ens
blef dunkelt för åhöraren eller läsaren. Visste man ock
eljest icke det, så kunde blotta läsningen af hans runor
öfvertyga derom, huru han afskydde och hatade det onda,
samt huru det goda i honom alltid fann en varm
förespråkare, en rättskänsla, som alltid har hos sig något lockande
och tilldragande. Genom läsning af alla på finska språket
tryckta skrifter, hvilka blott voro tillgängliga för honom,
hade han förskaffat sig ett så ansenligt kunskapsförråd,
att mången prest och embetsman sannerligen icke behöft
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
