Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Uti vederläggningen af den mot Chydenius rigtade
skriften om Skråembeten, förblifver han vid det
påstående, att skråinrättningarne äro ett for allmänheten
tryckande tvång, så i anseende till dem hvilka handtverkeriernas
tillverkningar behofva, som for dem hvilka sjelfva eller
genom sina barn dessa näringar idka vela, och att de
följakteligen böra upphäfvas. Han påstår dock ej, att
med desamma all ordning skall upphöra. Skillnaden
e-mellan mästare och gesäll får då såsom nu sitt
fullkomliga bestånd. En gesäll är den som arbetar hos en
mästare for betalning, och måste hafva försvar till dess han
sig hos magistraten anmäler att blifvä mästare, hvilken
under ingen förevändning honom det förvägra kan. En
mästare är den som sig således lagligen anmält och
till kronan och staden betalt hvad han för burskaps
vinnande och rättighet att hålla verkstad lagiigen betala bör.
Af de lagar, förordningar och privilegier, som tid efter
annan af höga vederbörande till skråembetens befrämjande
utfärdade blifvit, följer ej annat, än att framfarne
regeringar trott dem vara nyttiga och nödiga. Skulle de som
nu makten hafva finna saken annorlunda, så kräfver deras
ömhet och hulda omvårdnad för fäderneslandet att
annorlunda stadga. Också göras oeconomiBka lagar ej for
e-verldeliga tider. De förändras efter tid och
omständigheter, om eljest hushållningen uti en stat skall vinna
uppkomst, tillväxt och bestånd.
Angående skriften: Om Rikets hjelp genom ett
naturligt Finance-system,, yttrar förf. sjelf sålunda: ”Vid 1766
års riksdag leddes jag af min då åliggande
riksdagsman-na-skyldighet att se något in uti rikets financer och den
då så mycket omtvistade realisation och coursens
reducerande med dess följder för allmänna rörelsen, och satte
upp mina oförgripliga tankar i detta ämne, dem jag till
riksens ständers högl. Banco-deputation ännu samma höst
inlemnade, med uttryckeligt förbehåll, att om
Banco-de-putation ej ville hafva derpå något afseende jag då vore
nödsakad att dessa mina tankar i sin vidd för allmänheten
43
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
