Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Finska landtmannens idoghet, och hvilka medel äro de
kraftigaste och lämpligaste att väcka honom till mera drift och
omtanka i sin hushållning f Både handstilen i
manuscrip-tet och namnsedeln intyga att afhandlingen är af
Chydenius. Den belontes år 1801 med Sällskapets stora pris, en
medalj i guld om 20 dukaters vigt, men författaren gaf
sig ej tillkänna. De häri uttalade åsigter äro ock så
of-verensstämmande med de af Chydenius härförinnan
offentliggjorda tankar, att man genast anar författaren.
Han behöfver icke försäkra att hans ”penna endast varit
styrd af rent nit for Finlands välgång”. Detta framlyser
öfverallt i afhandlingen, der han ifrar mot alla konstlade
tvångsåtgärder. Utrymmet förbjuder oss att i detalj
redogöra för dess innehåll. Vi låna här ur slutet endast
följande profbit:
”Det är oss alldeles fordoldt hvad försynen om oss
i en framtid beslutit. Rikens och länders så väl som
en-skiltes öden äro så väl successiva som ofta plötsliga
om-hvälfningar underkastade: äldre och nyare tiders historie
intygar detta ovedersägeligen. Men om vi af det
framfarna få sluta till framtiden; om upplysning, uppodling,
handel och välmakt hädanefter som hittills framgent skola
flytta jorden ikring och vandra länder emellan, så återstår
ännu vårt Finlands lyckliga tidehvarf. Vi äre knappt komne
ur vårt första ödesmål. Vårt klimat, vår aflägsenhet ifrån
florerande länder, våra olyckliga krig och deras följder
hafva alltid hållit oss i vår ursprungliga vanmakt.*
Finland har emellertid så solida naturliga grunder att komma
upp till en måttelig välmåga som något annat land. Vår
starka nation är ej af veklighet förderfvad. Ett groft
o-hyfsadt folk kan få seder, säger Roustan, en förderfvad
nation aldrig. En född fattig kan likaledes långt
snarare arbeta sig upp till rikedom än en afsigkommen rik
åter kan upprätta sin förfallna förmögenhet. Den förre
har kropps- och själskrafter; den sednare har kanske haft
dem. Vår jordmån är för vårt geografiska läge
tillräcke-ligen bördig; vi hafva, eller rättare sagdt kunna fa ymni-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
