Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
ga tillgångar på de framgent redbaraste utskeppnings
varor. Med goda tillställningar torde vårt land knnna föda
fyra miljoner menniskor. Inom etthundrade år kan denna
folkrikhet, åtminstone ännu i början, efter den redan
be-fnnna Finska afvelsamheten helt makligen erhållas, om
den högste lemnar sin välsignelse till nyttiga anstalter
samt förskonar oss för krig och andra ovanligt folkodande
olyckor.
Men att befordra folkökningen i ett land är intet
medel säkrare, än att skaffa för alla tillräckeliga utvägar
att vid nyttiga näringar finna sin goda utkomst. Släpp
en hop möss i en spanmålsbod, säger Rousseau, och lita
derpå att de skola nog utan vidare omvårdnad föröka sig.
Den naturligaste idoghetsvägen, ehuru långsam, är dock
alltid den säkraste till varaktig välmåga. Alla slippriga
genvägar, alla konstiga forcerade medel äro sämre än
ha-zardspel: de äro idel politiskt guldmakeri. Det är den
genom nyttigt arbete småningom och tungt förvärfvade
penningen, som gemenligen uti idkarens egna händer
endast har varaktighet och välsignelse med sig; och det är
myckenheten af sådana idoga"och jemnt välmående
näringsidkare som utgör länders styrka.”
Denna för utrymmets skull nog sammanträngda
teckning af vår minnesvärda landsmans lefnad och frisinnade
åsigter afslute vi här med följande vackra kungsord nr
Gustaf 3:djes skrifter: ”För hvad skall en nyttig
embcts-man uppoffra all sin ro, tåla samtidens orättvisa klander
och afvundens motstånd, om ej för det hopp, att en
upplyst efterverld rättvisar hans minne. Ära stora mäns
minne, det är att bjuda deras afkomma att dem likna.”
Skrifter: Svar på K. Vet. Academiens fråga om bästa sättet att
uppodla mosslupna ängar. Sthm 1762. Svar på K. Vet. Academiens fråga ang.
kärrors forbättring. Sthm 1764. Svar på den af K. Vet. Academien
före-ställta fråga: Hvad kan vara orsaken, att sådan myckenhet Svenskt folk år*
ligen flyttar ur landet, och genom hvad författningar kan det bäst förekom*
mas? Inlemnadt år 1763, men nu allmänhetens granskning underkastadt. Sthm
44
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
