- Project Runeberg -  Finlands minnesvärde män. Samling af lefnadsbeteckningar / Band 2 /
441

(1853-1857) [MARC] With: Matthias Akiander
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

förmåner än Finnarne bland skolungdomen. Man ser här
åter en skymt af nationell jalousie. Anklagelsen
meddelades af Brahe åt domkapitlet den 18 sept. 1650, och lades
ad acta, men domkapitlet vidtog likväl åtgärd om någon
del af de öfverklagade missbrukens afskaffande.

Den första fullständiga Finska bibelofversättningen
utkom under Rotbovii tid, men hans medverkan vid detta
hogvigtiga värf var så ringa, att det egentligen icke kan
räknas med ibland hans meriter, som äfven derforutan äro
nog många.

I böljan af Rothovii episcopat utfärdade
hovrättspresidenten Nils Bjelke ”Een statueret ordningh for
capitula-ribu*”9 daterad Åbo den 15 sept. 1629, i hvilken
förordnas att prestmän, när de bli anklagade for någon sak som
lyder under kyrklig domsrätt, borde ändock stämma sina
vederdelomän till häradstinget, för att saken der må i laga
ordning noga ransakas och ransakningsprotokollet sedan
afsändas till domkapitlet, som i stod af det äger falla sin
dom öfver den anklagade. Anledningen till denna goda
och välmenande författning var, enligt Bjelkes egen
uppgift i skrifvelsen: ”att åtskilliga klagomål blifvit anbragta
af en part oroliga prestmän, de der angifva att dem icke
vederfares den skäl och rätt af deras domkapitel som
rätteligen borde — och efter mig synes att en part till
sådana klagomål väl kunna hafva något skäl — men
hufvud-saken i deras klagan hänger derpå att de ofta antingen af
sina 8oeknemän eller andra oroliga menniskor blifva
anklagade inför kapitlet, och dock icke med laga vittne och
ed till saken fällas kunna, ej heller på samma skäl och
grund sig med lagen fria; utan efter ovännens och hans
medhängande faktions klagan, kanske ock med närskylda
och besvågrade vittnen, utan rätt ransakan och ed å
tinget, blifva de afsatta från tjensten och lönen samt nödgas
så söka bistånd och hjelp antingen hos öfverheten eUer
dem som öfverhetsembete bekläda — hvarföre jag till att
förekomma sådana fattiga prestmäns klagan och besvär,
är förorsakader att ordna och stadga efterföljande process’1,

56

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sun Dec 10 01:51:03 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/finminn/2/0445.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free