Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
nemligen den som ofvan nämdes. Om och huru länge
stadgan efterlefdes, kanne vi icke, men den var ett försök
att lagbinda domkapitlet i sina domar, hvilka eljest väl
merendels falides efter ledamöternas blott subjektiva tycke,
utan afseende på lagliga former och laga bevisning.
Isynnerhet var det med Rothovii karaktär mest
öfverensstäm-mande att flinkt och raskt fälla en dom som enligt hans
föreställning och samvete var rättvis, men som dock
måhända grundade sig på blott halfva skäl.
Ett bevis på de tidernas oskuldstillstånd i politiken
är att riksdagarnes bivistande vanligen ansågs för en
tunga, från hvilken man helst önskade bli befriad, äfvensom
att det Finska prestaståndets deputerade helt enkelt
utnämndes af domkapitlet utan val, och så befalldes att
af-resa. Så t ex. heter det 1642, att till riksdagen skulle
efter gammal sedvänjo resa: biskopen, två kapitulares,
och från hvart prosteri en af domkapitlet utsedd prest
Under sådana förhållanden kunde prestaståndet omöjligen
uttrycka någon annan opinion än biskoparnes, och dessa
åter voro utan val utnämnda af regeringen. Rothovius,
som ej var hemma i politiken och ej road af
riksdagsären-der, anhöll mer än en gång hos regeringen om dispens
från skyldigheten att bivista riksdagen, ehuru han i andra
fall ingalunda var böjd for afprutning i afseende å
embets-pligter; han fick ock bli hemma, men med det naiva
viikon ”att han förordnade en beskeden och skickelig man i
sitt ställe, som kunde sammanträda med de andra
bisko-parne och förnimma hvad proponeradt blifver.”
Rothovii författareskap var uteslutande prästerligt;
sjelf utgaf han från trycket nästan endast- predikningar,
och hvad man för öfrigt har i behåll af hans hand utgör
blott domkapitels cirkulärer och bref angående
kyrkoären-der. De bära alla prägeln af bestämdhet och praktiskt
nit, men deras innehåll höjer sig icke öfver den tidens
gängse föreställningssätt Stilen är merendels ganska
originell och liflig, öfverhufvud lätt flytande, med slående
populära uttryck och öfverflödande af bibelspråk. Den
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
