Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
hela trossen föll i Svenskarnes händer, hvarförutan
marken på en mil deromkring var fullströdd med lik. Segerns
följd rar att Svenska hären kunde obehindradt utbreda sig
i nejden och brandskatta kringliggande städer.
Omedelbart derpå sändes Stålhandske jemte Karl
Gustaf Wrangel med en mindre här inåt Bohmen, dit också
Banér sjelf kom. med hufvudhären något senare efter en
långvarig och grym belägring af Pirna. Wrangel med
fortruppen tog slottet Teseken den 20 april; Stålhandske
besatte hastigt städerna Aussig och Leutmeritz samt erofrade
med storm Melnick den 24 april 1639, hvarefter hären
kunde utbreda sig ända till Prags murar. Banér stod den
11 okt. andra gången framfor Prag, erofrade några
utanverk, och besköt staden, utan att förmå intaga den. Denna
tid, sommaren 1839, huserade Svenska hären vildsintare
och afskyvärdare än någonsin förut mot fredliga invånare
i det oskyldiga Bohmen. I Sachsen kallade man
härjandet hämd för sviket förbund; men hvad hade väl Böhmarne
gjort som borde hämnas? Större delen af detta olyckliga
land, som mer än en gång klädt blodig skjorta för
trosfriheten, liknade nu ett haf af lågor, ifrån bergen kunde
man ofta på en natt se hundrade fredliga byar uppgå i
rök, jemte kyrkor och slott; de flyende invånarnes
klagorop genljödo öfverallt; Banérs svåger Adam Pfuel skröt
öfver att ensam hafva uppbränn t 800 byar och småstäder.
Huru stor del Stålhandske må hafva tagit i sådana
nidingsdåd känner man icke, men fagnande är att finna det
någon särskild bragd af dylik art åtminstone icke blifvit
upptecknad om vår Stålhandske.
När han i augusti 1639 med 3 kavalleri-regementer
tågade in i Schlesien, begynte en märkelig episod i hans
lefhad såmedelst att han nu i mer än 3 års tid var
sjélf-8tändig befalhafvare öfver en afskild armé. Stålhandskes
förhållande under dessa 3 åren 1639—42 måste anses
af-görande för bedömandet af hans fältherreskicklighet, ty
något annat befäl på egen hand förde han icke under sin
korta lefnad. Omdömet om hans förmåga att leda en här
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
