Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
utföll redan bland samtida mindre förmånligt, ån om hans
tapperhet och ntmärkta skicklighet i det lilla kriget
Pro-vianterandet synes for honom hafva utgjort största
svårigheten, ty hans här var mot slutet nära att upplösas af
hunger. Å andra sidan måste ock medgifvas att
Stålhandske hade ganska många svårigheter att bekämpa och
likväl bibehöll sin position i jemförelsevis nog lång tid, då
andra Svenska generaler och sjelfva Banér icke kunde
hålla en eröfring qvar mer än ett hälft eller helt år.
Några grymheter har man ej heller att förebrå Stålhandske
under denna tid. Hans Schlesiska befäl var ej
synnerligen segerrikt, men några betydande förluster led han ej
heller. I början var hans armé ganska liten, men sedan
han fatt förstärkningar ifrån Liljehöks trupper i Pommern
utgjorde den vintern 1640 ungefar 4000 man, samt ökades
sedermera genom ytterligare försändningar till något öfver
6000 man. Den var dock hela tiden fiendens armé
underlägsen till antal, och den sednare som en tid räknade
13,000 man understöddes dessutom hemligen med proviant
ifrån Polen, öfver de österrikiska trupper, som
opererade emot Stålhandske i Schlesien, hade först Filip
Mans-feld befälet, sedermera Goltz, och slutligen hertig Frans
Albert af Lauenburg.
Sitt värf i Schlesien började Stålhandske med att vid
Beuthen slå en brygga öfver Oder, skydda den med
för-skansningar, och uppkasta vallgrafvar kring sjelfva staden.
Utanför Glogau slog han en trupp Kroater, men sjelfva
denna vigtiga fästning i norra Schlesien kunde han med
sin lilla styrka icke intaga. Deremot utbredde han sig
temligen snabbt åt Polska gränsen till, besatte Steinau som
han fann förut härjadt, intog i december 1639 slottet
Parch-witz, ämnade storma Neumarkt då besättningen gaf sig
utan accord och tog tjenst i Stålhandskes här, som i små
partier genomströfvade en betydlig del af landet. Af den
starka isgången i Oderfloden hindrades Stålhandske från
ätt enligt sin plan anfalla österrikarne vid Gurau; emedan
vintern redan var inne lade han sina trupper i vinterqvar-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
