Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
stöd af flere framstående medlemmar as
de särskilda stånden. Der är sanner-
li en äfwen på tiden att landets rep-
resentanter taga denna migtiga angelä-
enhet om hand, då den man, som är
fatt att wara lagarnes handhafware
och wårdare, wisat en så otillbörlig
slapphet i detta afseende. Petitionen
kommer att iRidderskapet och Adelii
inlemnas af herr Emil af Forselles.
— Nykterhetspetitionen, underteck-
nad af omkring 30,00.) enskilda med-
borgare och 170 kommuner, torde blif-
wa inlemnad i öfw rmorgon, lördag.
—- Bränwinstillwerkningcn i lan-,
det har under fjolåret utgjort endast
2,157,142 kannor — mot 4,3(-0,(»100
kannor under hmartdera af de föregå-
ende åren, hwilkeci minskning i inled-
ningen till propositionen angående brän-
winsskattens anwändning tillskrifwes
nykterhetsföreuingarnes werlsamhet.
— J Allianshnset pågår f. n. en
mycket ifrig marksamhet, Söndagligen
shålles der åtta a nio gndstjenster, sön-
dagsskolor och möten och under weckans
lopp äfwen flere gudstjenster· Från
alla håll samlas skaror, icke minst från
Antiposfs och öfriga kyssen, som legat
djupast under i okunnighet ot) last,
för att höra det ord, som kan förlossa
dem, och gripande är att åse den wer-
kan, som detta ord utöfsvar på dem.
En syndares tårar, ånger, syndabekän-
nelse och bön predika wäldeligen. Man
känner att man här står inför en kraft,
högre än menniskors, som är werkfam
i arbetet.
— Ett wärdefullt inlägg i d en
tywärr för mången ömtåliga
frågan om medlemmars af
statskyrkan förhållande till
disseii ters har i dessa dagar blif-
wit afgifwet af biskopen i Borgå stift,
C. H. Alopeus- genom en liten
broshyr, som säljes till förmån för
Stadsmissioneii iHelsingsors. Orsaken
till denna broshyr anger herr biskopen
sjelf i sitt förord:
Wid wisitatiotien med den finska ta-
lande befallningen (i Helsingfors) upp-
manades jag af skomakaremästareu He-
lenius, att uttala ett omdöme öfwer sek-
terna i Helsingfors, äfwensom jag till-
spordes hurnivida jag ansåg tvår Lu-
therska kyrka wara sjuk äfwen till läran,
såsoni jag yttrat densamma wara skröp-
lig hivad dess medlemmars lis beträffar.
Dett förra frågan beswarade jag med ett
kort utläggande af några bibelspråk, som
talade till förmån för tvår lära gentemot
sekterna, ehuric denna utläggning af en
del tidningsreserenter missförstods ärida
derhäii, att man ansåg mig tala till för-
mån för dissenters. Måhända afgafs-
mitt ftvar till den frågande äfivett något
kärft af orsak att jag förmodade
hans önskan wara att det jag skulle
uttala ett anathena öfwer dissen-
ters, hwartill jag så mycket mindre
ansåg mig berättigad, som jag i likhet
med prosten Lyra och t. f. k rkoherdeii
Sihwouen, hwilka till mig afgifwitbertit-
telfe om församlingens tillstånd, trodde
mig kunna sluta till att dessa dissenters-
i allmänhet stodo på trons grund, om
de ock fattade och förklarade missa sanningar
annorlunda ätt wi. —- Wälkomnare warför
mig den andra frågan, huruwida jag
ansåg den lutherska kyrkan äfweu wara
sjuk i afseende åläran,hmarpå jag trodde
mig wid visitationen hafwa giftvit ett
otwetydigt swar. Dork härmed har skoma-
karemästaren Helenius icke åtnöjt sig,
utan tillskriswit mig ett bres isaken,
hivarutont jag as 12 personer i samma
församling erhållit en gemensam skrif-
tvelse med begäran om närmare utred-
ning af de ämnen, hwarom jag as He-·
lenius tillspordes. Jag är lika tvillig
som skyldig, att widlyftigare ätt wid visi-
tationen kunde ske, bestvara frågorna,
helst jag derigenom äfwen « för andra
klargör min ställning såwtil till dissenter
som till den lutherska kyrkan samt min
uppfattniiig af de läropunkter, hwari de-
samma diwergera.
— De af landtdagett äskade ansla-
gen belöpa sig till 13,934,930 mark,
namligen: för militärwäs ndet såsom
tillskott till militärsondens ordinarie
tillgångar 10,855,000 mk, för folksko-
lorna 2,809,930 mk, samt för landt-
dagskostnaden 270,000 mark
Till betäckande häraf föreslås uti
propositionen n:o 27.
As statsmedel för folkskole-
wäsendet mark. . . : . . 1,200,000
Ofwerskott i bewillniugsm —
mk ............ 3,476,000
Stämpelbewillning. . . mk 2,490,000
Tobaksbeivillning. . . . » 3.300,000
Spelkortsbewillning . . » 45,000
Maltdiycksbewillning, . » l,200,0()0
Utländingars närings be-
willning ....... mk 120,000
Från Finlands banks minst-
medel .......... 2,103,930
Fmr 23.934,93i)
— Ett åtal, som wäckt en allmän
medkänsla. Emot öfwerdirektör L. J.
Lindqwist har enligt N. Pr. åtal blif
wit wäckt för det kamrer Weckström
kunnat nr byggnadsstyrelseiis kassa för-
skingra 304,I41 mark 97 penni. Alla-
garen yrkar, att öfwerdirekiör Lindqwist
enligt 12 §1 kap. N. V· måtte fällas till
answar, och enligt § 40 i bemälde
instruktion ålägger, att genast ersätta
finska statswerket det förskingrade be-
loppet. Samma dag som domen föll
öfwer kamrer Weckström, firade dennes
spelkamrater, hwars moraliska om också
icke lagligt erkända skuld i att dennes
kassaförskingring, warit mycket större
än hans oskyldige chefs, sitt frikännande
medels en lysande testmåltid å Kämps
hotel. Reslektioinrna göra sig sjelfma.
Söndagett predika:
J Nikolnikyrkanx Finsk högmessa kl. 9 pa-
stor Hilden; — swensk högmessa kl. 12
pastor Bäck; — finsk aftonsång kl 6 pa-
stor Habl-
J Gamla kyrkan: Sweiksk högmessa kl. 9
pastor Bäck; — finsk högmessa kl. 12 pastor
Hildön; — sivensk aftonsång kl. s pastor
Broberg.
Wid Georgögatan 12: Predikan kl. 11 af
Pastor B. A. Carlson, kl. 5 J. W. Hägg-
man, kl. 7 finsk predikan af J. W. Hägg-
man.
J Alliansljnsett vPredikan kl. 11 af Herr
C. Boije, kl. 7 af flere talare, kl. 5 efm.
finsk predikan af A. Mäkinent
Grästoikög: l2, Predikan torsdag och lördag
kl. 7 em: söndag kl. 11 fin. och 7 eni. af
G. M. Giescke.
Utlandet
Nitsfionsnnderrättelser.
J Tiberius
och på andra orter wid Genesaret wer-
kar en skotsk läkaremissionär, doktor
Torrance. Såfom ett ben-is på, huru
en kärleksfull wård om de sjuka kan
besegra de hårdaste fördomar-, nämnes,
att rabinerna nyligen upphäft det ,,che-
rem«« (bann, sörbannelse), hwarmed de
belagt åhörandet af doktor Torrances
föredrag. Doktorn hade haft tillfälle
att under sjukdom i en af de förnäm-
sta rabbinernas familjer lemna läkare-
hjelp. När sedan det judiska folket be-
klagade sig öfkoer det utfärdade bannet,
som hindrade de sjuka från att besöka
eller tillkalla läkaren, förmådde den
rabbin, i hwars familj-läkarens mellan-
komst warit till synbar wälsignelse, de
öfrige att upphäfwa bannet, hwarester
han sjelf tog den skiftliga handlingen
och sönder-ref den. Sedan besökte han
doktorn och tillkännagaf bannets upp-
häfwande, dock utan att omtala sitt åt-
görande derwid. Han endast bad dok-
torn bewekande att icke tala så mycket
med de sjuke om Jesus — en bön, som
doktorn naturligtwis icke kunde lofwa
att uppfylla- J stället fick han ett till-
fälle att genast nödga rabbinen att öfwer-
lemna sig åt frälsaren. Bland judarne,
såsom eljes öswer allt, wisar det sig,
att ingenting är så egnadt att öfwer-
winna owiljan och motståndet mot eman-
gelium som botandet af de sjuka.
J Punjab, norra Indien-
kafwa de infödda kristna börjat en krist-
ig werksamhet, som helt och hållet sö-
ker undwika sekt- och partiwäsendet. De
landsorten. Lordmayorn anmärker, att
söka tvinna sina landsmän för Kristus,
och medlen, som de för detta ändamål
begagna, äro en sammetsgrann kristlig
umgängelse samt goda, af Kristi ande
lismade kateketers werksamhct- Män,
som synas passande för ett sådaiit kate-
ketiskt arbete, uppsökas och erhålla nös-
dig utbildning, hwarefter de utsändas
för att witna om herren och förtunna
frälsning i hans namn.
J Amritsar, Indien,
har den engelska kyrkomiesionen ett sjuk-
hus, som förestås af läkgremissionären
doktor Martyn Clark. Ar 1886 mot-
togos der 52,000 sjukbesök, hwaribland
dock icke så få komma utan att lida af
någon kroppslig åkomma endast för att
få höra ewangelium. 1,300 operatio-
ner werkstäldes· 130 patienter wär-
dades utan betalning å sjukhuset och
fingo der allt, hwad de behöfde. Watt-
ligen höra de besökande gerna på, då
ewangelium förkunnas i mäntrummet.
Eli dag bles dock en muhantedan upp-
bragt och utfor iotidigheter. När han
icke kunde förmås att lugna sig, togo
de öfrige patienterne och utkastade ho-
nom, hwarivid de mycket eftertryckligt
sade honom, att han uppfört sig allt-
för illa, för att de skulle kunna haswa
fördrag med honom.
-— Japanesiska qwinnor haswa ’
Osaka en kristlig sruntimmersföreningph
De hade nyligen ett sammanträde i
den kristliga ynglingaföreningens lokal,
hwilket sammanträde öfwer 1,000 amin-
nor deltogo.
— De arbetslöse i London, Lon-
dons lordmayor meddelar i Times, att
han med en komite-, sammansatt af
större arbetsgifware, framstående fack-
föreningsmedlemmar och andra med de
fattiges wilkor, förtrogna personer sedan
några weckor öfwerlagt om åtgärder
att under wintern afhjelpv den wärsta
arbetslösheten i London. Man har
tillswidare beslutit insamla en summa-
motswarande ungefär 360,000 kr» för
att dermed förwandla sammanlagdt 30
acres jord i olika delar af London till
trädgårdar och parker. För detta ända-
mål skall ann-ändas en arbetsstyrka på
1,300 man, till hwilken endast sådana
personer antagas, hwilka åro wälfrej-
dade och kunna wisa sig haswa bott i
sex månader i London, detta för att
förebygga tillopp as arbetskrafter från
detta naturligtwis icke räcker långt,
men att komiten öftoerlägger om,
huruwida ytterligare åtgärder möjligen
kunna utfinnas.
getennt skan.
Wid Herrens: ,,warde!" steg hon fram
i ljuset,
En skapelse fullkomligt ren och skön,
Med foten danad af och stödd mot
gruset-
Men anden oskuldsfull som barnets
bön;
Då menniskan i tidens mår såg da-
gen,
Af alla himlars konoung bar hon
dragen.
Hon war, då blicken hon i Eder höjde-
Gtt lyckligt barn uti naturens famn;
Så sick holt herskarrätt, för henne
böjde
Allt lefwande sig ned att få ett namn.
ldon war af jord, men war dess största
under,
Ty en odödlig tanke låg derunder.
Hon står en dag i all sin rena lycka
Och ser sig kring —- en skugga smy-
ger fram;
Hur’ solen mörknar, huru molnen
trycka,
Hur’ stormen skakar palmens smärta
stam!
Hör tjusarns röst! hon ger sin hand
åt döden
Och kastar plötsligt om sitt slägtes
öden.
dis dis
sse
Är jag en gnista, en dödlig låga-
Som Herren tändt inwid sm altar-
rund?
Skall jag i natten slockne, skall jag
wåga
Förinta andens djupa gndagrund?
Och för de irrbloss, som emot mig
blänka,
Mig blindti lidelsernas afgrund sänka?
Skall i min andes djup jag icke höra
Guds röst, font kallar mig mot Pisga
opp: ·
«Jag öfmer jordens höjder skall dig
» förol«
Ar det ej ledning för mitt wandrings-
, lopp?
Ar jag iväl född att träla fram i gru-
set-
Jag, kungasoneu, arfwingen till lju-
set?
Jag har mitt wal. Än tjusarstäms
nian ljuder
Med samma styrka, font i fallets stund;
Jag har ett wal: mig Meustosouen
bjuder
Fråit död till lif, ett ewighetsförbnnd.
Jag kan bli ren, gå segrande ur stri-
den,
Kari återwinita kränkta barnafriden.
Jag kan, jag will, jag måste famna
ljuset-
Som flammar mot mitt bröst, som gör
mig mariti-
Soin lyser upp min iväg mot faders-
huset,
Der slutlig hwila bjuds wid Fabers-
barm,
Och Herrens asbild strålar från min
panna-
Då outplånlig, då den ewigt sanna.
Koin broder, kom, oss minkar målet
höga:
Stå upp ur lidernas milda schakt!
Kom ut i ljuset inför Herrens öga,
Och under styrkan af hans frälsnings-
makt!
En flyktig stund —- och jordens dag är
. liden-
Uppi här är kamp, bemanna dig för
striden!
—talia.
Dissentcrlags försllaget.
Haris Kejserliga Majestäts nå-
diga proposition till Finlands Skånber, inne-
fattande: 1:o förslag till förordning angående
kristna religionssainfnnd i Finland af annan
protestantisk troslärit ätt den ewaugelist-lut-
herska; 2:o förslag till förordning om rätt för
finsk medborgare af främmande kristen tros-
lära att bekläda embeten och tjenster i landet;
3:o förslag till förordning ont ansivar för den,
som olofligen förmår någon till öfioergåiig
från en troslära till annan.
1:o
Med ändring af Kgl. kungörel-
sen den 24 Januari 1781, .§§ 11, 12
och 13 i förordningen den 1 April
1812 samt 5 och 6 §§ i förordningen
den 4 Nowember 1836, förordnas som
följer:
§ I. rotestantiska religionssamfund,
hwilka sta på bibelns och den aposto-
liska trosbekännelsens grund, men icke
tillhöra den ewangelisk-lntherska kyrkait,
skola hädanefter ega rättight att så-
som dissenter-församlingar offentligt ut-
öswa sin religion under de wilkor och
i den ordning, ioni nedan stadgas-
§ 2. Wilja bekännare af såbeskaffad
protestantisk troslära, som i § 1 näm-
nes, här i landet bilda kyrkosamfund,
ansöke hos Kejsareii och Storsursten om
tillstånd dertill och inlemne tillika skrift-
ligen afsattad redogörelse för sitt tros-
bekännelse och kyrkliga samfundsordning,
äswensom, der de förut tillhört eman-
gelisk-lntherska kyrkan, bewis om sådan
anmälan för utträde derut, som i § 7
nämnes; uppgiswe ock den ort eller de
orter, hwarest de önska inrätta försam-
lin . Befinnas förenämnda trosbekän-
nelse och samsundsordning icke inne-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
