Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
hålla något som emot lag och sedlig-
bet strider, och warder ansösningen bi-
fallen, ege sökandene rätt att ienlighet
med de milkor och bestämningar, hwar-
under samfundsordningen faststälts, bilda
kyrkosamfund och inrätta församling.
Onska medlemmar af sålunda tillitet
kyrkofamfnnd bilda ny församling, be-
gäre ock dertill tillstånd. Omförmälda
ansökningar pröfwas af Senaten.
§ Z. Hmarje sådan med mederbör-
ligt tillstånd bildad församling ware be-
rättigad att sjelf kalla prest eller lära-
re, men anmäle sitt mal utan tidsut-
drägt hos Senaten. Sådait församling
mare dessutom rligtig att fåfotn före
ståndare för mården om dess angelägen-
heter anftälla dertill lämplig person,
hwilken, antingen läraren eller annan
person dertill utses, bör mara finsk
medborgare och innehafroa den bilbning,
att länets Gumernör, font om malet
genast bör erhålla underrättelse, kan
honom i sådan e enskap godkänna.
Förräti malet sålunda godkänts ege
församlingen icke trädai utöfning af
de henne tillkommande rättigheter.
Afgår föreståndaren från sitt besatt-
tting, anställe församlingen ofördröjli-
gen annan föreståndare och hemställe
malet till stadfästelse, såsotn ofwan sagdt
är. Warder föreståndare för någon tid
hindrad att sköta fin tjenst, skall anmä-
lan derom, samt om den person, som
under tiden omhänderhafmer förestått-
darens åligganden, jeniwäl iaffeende
å godkännrude hos Gumernören göras-
Föreståndare hafwe tillsyn derå, att
wid församlingens offentliga gudstjenst
och andra andaktsöfningar lag och sed-
lighet ej kränkas eller god ordning åsido-
sättas. Ster dylik öfwerträdelfe och
marder på anmärkning af föreståndaren
det felaktiga ej rättadt, anmäle han för-
hällandet hos Gumeruören.
Föreståndaren åligger att föra för-
teckning öfmer församlingens medlem-
mar, upptagande i tillämpliga delar de
uppgifter, hwilka böra ingå uti de af
ewangelisk-lutherfka presterskapet förda
kyrkoböcker, såiotn ock upprätta andra
förteckningar, hwilka as landets Sty-
relfe kunna förefkrifwas; att wid an-
.fordran desamma inför domstol eller
Gawernör förete samt intyg på grund
af dem utfärda; att inoin en månad
efter hwarje års slut till Gumernören
aflemna statistisk uppgift öfwer antalet-
af församlingens medlemmar och de
förändringar, som under föregående året
inom församlingen inträffat; samt att
för öfrigt ställa sig till efterrättelfe lag
och de särskilda föreskrifter, som af we-
derbörlig myndighet honom meddelas.
Föreftåndare ware ock berättigad att
från ewbetsmyndigheker och tjenstemän
erhålla sådana upplysningar om för-
samlin rits medlemmar, foin enligt gäl-
lande föreskrifter böra meddelas eman-
gelisblutherfka kyrkans presterskap.
A Gumernörcn aukonnner att hafwa
tillsyn deröfwer att föreståndare för
dissenterssörsamling sina åligganden be-
hörigett fullgör och må Ecklesiaftik Ex-
pedition i Senaten äfwen, då sådant
pröfmas nödigt, låta genom dertill för-
ordnad persott inspektion af dessa för-
samlingar werkställa.
§ 4. Fråmmande protestantiska tros-
bekännare må ej för deras församlin-
gar, inrättniugtr eller stiftelser utan
Kejsarett och Storfurstens tillstånd för-
wärftva och besitta annan fast egendom
i landet, än kyrkotomt och begrafnings-
plats jemte derå uppförda nödiga byg-
nader; och ioare desse trosbekännare å
sådan ort, der lokalförfamling ej finnes,
icke förmmadt att, om de så önska, på
ewatigelisk-kiitherfk församlings begraf-
ningsplats emot stadgade afgifter er-
hålla lägirstad för fitta döda.
§5. Jnnan något hus eller rum
af främmande protestantisk församling
till offentlig gudstjenft begagnas, skall
föreståndaren derom göra anmälan å
landet hos kronofogden och i stad hos
poliskammare, der sådan sinnes, men
eljest hos tuagistrat eller ordningsrätt.
Wid församlingens gudstjenst må till-
träde ej förivägras offentlig myndighet-
§ 6. Fränunande protestantiska tros-
förwandter ware ej tillåtet att wid an-
nat tillfälle än begrafning anställa of-
fentlig procession å wäg, gata, torg el-
ler annan utom kyrka eller kyrkogård
belägen plats.
Ej heller må skolor eller andra tipp-
sostringsanftalter, i hmilka underwisnittg
i religion af främmande trosbekännare
meddelas, upplåtas för lsarn af eman-
gelifk-lutherska trosläran. Sker annor-
ledes, marde skolan eller anstalten stängd
och föreståndaren för densamma dömd
att böta från etthundra till ettufett
mark.
§ 7. Will medlem af ewangelisk-
lutherska kyrkan, forn uppnått 21 års
ålder och åtnjutit sådan teligiousnnder-
1visning, som inom samma kyrka i Fin-
land till konfirmation erfordras, ur heti-
ne träda för att till främmande prote-
ftantifkt religionssamfund öfwergå, gif-
me personligen sin assigt hos försam-
lingens kyr.oherde tillkänna. Fram-
härdar hau, oaktadt honom af kyrko-
herden jemlikt kyrkolagen meddelad un-
derwisning och förmaning, uti sin af-
figt att ifrån lutherska kyrkans gemen-
skap sig skilja, inftälle sig, fedatt minst
twå månader efter ofwannämnda till-
kännagifwande förflutit, hos kyrkoherden
och förnye sin anmälan med uppgift
om den troslära, han omfattat. Styr-
kts efter sålunda fullgjord anmälan,
hwaröswer ben-is af kyrkoherden ej må
mägras, att sådan församlings medlem
intrådt i annat inom landet behörigen
Mirättadt kyrkosamfuud, ware detta af
kyrkoherden antecknadt i församlingens
kyrkobok samt hos stiftets domkapitel
tillkännagifwet.
Så länge utredning icke företetts,
att den till öfwergång anmälda tnträdt
uti annat protestantisk kyrkofamfund,
skall hatt såsom hörande iill emangslisk-
lutherska kyrkan anses
§ 8· Will bekännare af främmande
protestantisk troslära, sedan han upp-
nått 21 års:ålder, till emangelisk—lut-
herfka läran öfwergå, och har han, på
sätt i § 53 af K. L. säges, gifirsit
presterskapet i någon ewangelifkslrit-
hersk församling fin önskan tillkänna
samt kyrkoherden derom hos Tomkapit-
let anmält, skall Domkapitlet om hans
önskan underrätta föreståndaren för
den församling, hwarest han årinfkrif-
men, samt förordna emangelifk-lntl:erfk
prest i den församling, frätt hwars
kyrkoherde anmälan i saken intommit,«
eller ock annan prest efter den till öf-
wergång anmäldes eget mal-« att med-
dela honotu sorgfällig underwisning i
den emangelisk-lutherfka läran, hwar-
efter förfares såsom i kyrkolagen sagdt är.«
Oftvergår medlem af främmande pro-
testantiskt kyrkosamfund ilandet till anä
nat dylikt, åligger styrelsen för det se-
nare att derom underrätta förestånda-
ren för den församling, från hwilketi
öftuergången skett. (Fortf.)
ädudnggsltolan.
Textutredning
Söndagen den 29 Jan. 1888.
Matt. 16: 13-—.28.
Petri bekännelse.
1. Juledande anmärkningar-:
1. Cesarea Filiiipi mats en stad i
norra Palestitia belägen strax wid ber-
get Libanon på gränsen af Naftali
stam. J Josua bok 19: 47 kallas
han Lesetn och sedermera Dati, då
Dans barn intagit honom, och utgjor-
de hau på desi tiden en migtig för-
smarspuukt mot norden. Då Herodes
den stores fon, lydfursten Filippits,
kom till mäldet, lät hatt ytterligare
utmidga och försköna staden, och fick
han sedermera namnet Cesarea Filippi,
ej att förmexla med staden Cesarea,
som låg wid Medelhafwet.
2. Till- denna aflägsna bygd skyn-
dar Jesus med sina lärjungar förnäm-
ligast af troenne skäl. Det ena war
jndarnes allt mer tilltagande fiendtlig-
het emot honom och hans lära, det an-
dra war att få meddela sina lärjun-
gar hwad honom öfwergå skulle i Je-
rusalem, v 2l.
3. Dock ehuru Matteus i tvår be-
rättelse färfkildt främställer för oss
Jesu samtal med sina lärjungar om
sitt lidande och sin död hwilket wi ej
få förbise, ligger dock hufwudmigten
på det r»ätta bekännandet af Jesu namn,
4. Atfkilligt i denna text har upp-
wåckt många bedröfliga twister och
slitningar ibland de troende. sotn koni-
mit kärleken att sörkoliia hos mången-
titan att dock de stridande någonsin
kunnat eller lyckats öfwerbemifa hwa-
randra om oriktigheten af sina åsig-
ter. Wi wilja antyda några af de
ställen, hniilka sårskildt marit föremål
härför. J v. 18 heter det: «Jag sä-
ger ock dig, att du är Petrus; och på
denna klippa skall jag bygga min
församling-«
Somliga hasiva tolkat detta bibel-
ftälle så, som om Petrtts skulle blifma
den gruttdwal, ltwarpå Kristi kyrka
skulle byggas. Ofs synes den rätta
betydelsen af ,,klippa’« mata den sto-
ra sanningen angående Kristi guddom-
liga natur och sändning på jorden,
om hmiltett Petrus nyss förut aflagt
en så skön bekännelse och som om Je-
sus welat med dessa orden såga till
Petrus: ,,Dtt kallas rätteligeti Petrus,
eller klippa, ty du har bekänt den höga
sanning, hwatpå jag, såsom på ett
hälleberg, skall bygga min jörsamling.,,
Widare heter det: Jag skall gifwa
dig himmelrikets nycklar etc.
Afsäg, såsom missa hafwa menat,
Jesus härmed att i Petri hand skulle
läggas rättigheten att insläppa själarne
i himmelen?" Eii sådan åsigt är ju
mer än dåraktig. Uppb. 1: 18. El-
ler skulle Petrus ega något företräde
och wälde öfmer de andra apostlarne?
Jugentiug i den emangelifka historien
eller i den första kristna kyrkans da-
gar gifnier anledning till en sådan
tanke. «Den sotn will wara den stör-
ste, han skall wara allas dräng, sade
Jesus. Med detta löfte synes Jesus
wilja såga, hwad font ock sedan skedde,
att Petrus skulle erhålla den stora
nåden att toara den förste, som skulle
få öpptia frälsningens och salighetens
dörr för både judar och hedningar;
sör judarue på den första pingstdagen,
för hedningarne då han besökte hed-
ningen Cornelii hus. Wid båda dessa
tillfällen brukade han nycklarne och
öppnade «trons« dörr. «J msin och
bröderl J weten, att Gad för länge
sedan har bland eder gjort det mal,
att genom min mun hedningarne
skulle höra emangelii ord och blifwa
troende. Ap. 15: 7.
Widare heter det: ,,Allt hwad du
binder på jorden, det stall mara bun-
det i himmelen« etc. War. tvår Her-
res mening den, att Petrus skulle få
makt att förlåta synder? Rätta bety-
delsen tyckes wartt den, att Petrtts
liksom de öfriga apostlarne fingo en
särskild makt att undermisa andra om
frälsningens wäg och att å Gads wäg-
nar förklara och förkunna hwarje bot-
färdig mennifka, att synderna woro
henne förlåtna, titsom ock att binda
en ogudaktig och obotfärdig fyndarei
hans synder, såsom Petrus gjorde med
trollkarleti Simon, Apg. 8: 20—-2t.
,,Dti har ingen del eller lott i detta
ordet, ty ditt hjerta är icke rätt inför
Gud.«
H. Juledning .
En gäng då flere af Jesu lärjun-
gar, månde sin mästare rygoen, frå-
gade Jesus särskildt· sina 12 apostlar-
,,Wiljen äfmen J gåsbort?« hwaroå
Petrtis fwarade med de sköna orden:
,,-Herre, till hment skola wi gå, om
icke till dig, du haswer ewiga lifwets
ord.«
Hurn Petrus äfwen wid ett senare
tillfälle fick aflagga samma sköna be-
kännelse sinna wi särskild af tvår text
för i dag. som handlar om Petri be-
kännelse och återfinnes i Matt. 16:
13—28. .
Hl. Disposittott:
1. Kristi fråga till sina lärjungar
och Petri bekännelse. v, 3—20.
2. Kristtis förkunnar sina lärjun-
gar sitt förestående lidande och Petri
obehöriga matning. v. 21—23- «
Z. Huru Jesus förmanar sitta lär-
jungar. v. 24——28.
VI. Ordförklaringar:
Mcnniskosonen = ett särskildt namn
på Messias, forn grundade sig derp«i,
att han i g. t. kallas för qminnans
säd, 1 Mos. Z: 15. jungfruns son-
Ef. 7: 14. och menniskans son Ps.
Z: 5.
Petrtts = klippa- thckelu be-
tecknade hos de gamle wärdtghet, matt
.nn?
och myndighet. Satan = motstån-
dare, ett gattfka manligt talesätt bland
judarne.
V. Frågor:
Wi hafwa af det föregående i den
emangelifka historien funnit, att Je-
sus ständigt war ute på wandrtngar
i sitta lärjungars sällskap-
J den föregående texten funno wi
honorn, nyligen återkommen från Ty-
rus och Sidons trakter, werka på
mestra stranden af Galileiska hafwet.
Hwar åter igeit finna wi honom
Htvar ligger Cesarea Filippi?
Af hmilka skäl drog han sig undan
till denna nordliga bygd. Hwilken
fråga framkastar han till sina lär-
jungarP
Tankarne om Jesit person och werk
woro nämligen mycket olika. Som-
liga sade: han är god; andra: han
är ond o. s. w. Hwad trodde som-
liga, att han war? Hafma mi läsk
orn- någon, som få tänkte?
Hiiru sade hau? Hwem trodde
återigen andra att han war? Som-
liga återigen trodde honom tvära en
annan stor profet, hwilken? Men in-
gett tycttes tro honom om att toara
den handock i werkligheten war, Gads
Soci. Aunu hade ej lärjungarne sagt,
hwetn de trodde honom wara. Hltru
gifwer Herren dem nu tillfälle der-
till? Httru lyder den frågan? Hwad
fwara be? « Hroitken frambär detta
smar? War detta en samt eller falsk be-
kännelse? Hwad säger derför Herren till
Petrus? Hwad betyder Petrus? Hmilken
tro wi wartt den klippgrund, på hmilkett
Jesus grundar sin församling? Hwetn
skulle på sätftildt sått få wara med
derom? Petrus Hwad skulle Petrus
få? Nyckel (fe ordförkl.) Huru slog
också detta in på Petrus? Petrus fick
den stora nåde-i att först bära emott-
gelium till judar och hedningar
anm.") o. s. m. (Läraren bör nu till-
lämpa dessa sanningar på barnen,
huru Herren också tvill mottaga deras
bekännelse och tjenft och att äfmen be,
fastän barn, kunna tjeaa och bekänna
Gud. (ex. Samuel).
Hwad började nu Jesus tala med
sina lärjungar om? War detta ett
gladt eller sorgligt budskap för dem?
«Förstodo de då ännu betydelfeti här-
af? När först fingo de klart begrepp
derom?
Hmilken tyckte färskildt illa oin hivad
Jeftts sagt? Hwad sade han derför
till Jesus. Härigenom wisade Petrus
sitt oförstånd och sin missuppfattning
om ändamålet med Jesu sändning.
Hurti hade det gått för Petrus, de
öfrigti lärjungarne och oss alla, om
hatt fått råda? Hwad smakar emeller-
tid Herren? Hiiru bestraffar han ho-
nom?
Hwilten förmaning giswer sedan
.Herre11 alla sina lärjungar? Htoad
måste den ikläda sig, som will roara
en Jesu sanne efterföljares Hmar
och en som tror på Jesus får nog i
någon mån erfara sanningen af dessa
ord. Men hwad skall dock Herren
göra med alla dem, som detta oaktadt
betänna honom? Hiirrt säger han der-
om i tänkespråket.
(Efter Sanningswittnet.)
, DSL-versa ,
Foetepiano- o. Mäboltalnili
1.
intensitet-.
Tillverknjng af alla slags stränginstru-
mentet-, såsom pianinos, kapitalet-, cittror-,
m. m. Repatsationer utföras omsorgskulld
oeh billigt-, äfvenså« stämning af Instru-
monter-.
Maks-mistes barnstolar med bord, an-
vändbar-å äfven Som vagnars (D0t ond-.
fabrikatet härstädes.)
l. A. Bask,
Anne-gatan n:o Z.
Undervisnlng 1 kvartalen,
ryske-, tysken och sven-
ska språken jemte skolstri-
nen mandelns af
Hari-. Cissi-schak-
21 konstanta-gatan Ii.
Helsingfors, Huswnbstadsbladets tryckeri, tssa
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
