Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
ger ljödo och glad stämning rådde. Es-
ter thedrickningen utdelades thekökeii åt
följande personer: . Stenhuggaren M.
Westerlund, förgyllaren Fr. Boniam sten-
huggar J. Lund, tullwaktmästar Gustaf
Rönn och arbetaren J. Kaugasluoma,
hwilka alla 10 år tillhört Wasa abso-
luta nykterhetssörening, och fältwäbel
Victor Ekman, sonc står i spetsen för
Wasa bataljons nykterhetssörening. Rö-
rande war männens öfwerraskning och
glädje, synnerligast då de fingo höra,
att generalgmvernören under ett samtal
om nykterhetsrörelsen i Osterbotteii med
deltagande frågat hivad som ges i stäl-
let för kroglifwets usla fröjder åt de
nyktra männen, och då önskat bidraga till
deras hemtrefnad genom denna gåfma.
Glädjetårar glimmade i månget öga öf-
wer detta deltagande i de ofta nog små-
ra, ohörda strider, som kämpas mot fre-
stelsen och onda wanor. Samqwämet
afslöts med bön af pastor L. Linderoth,
som nedkallade Gads tvälsignelse öfwer
gifwaren och nykterhetsarbetet i landet.
— Finland på utställningen issö-
pcnhuntn. Göteborgs Handelstidnings
korrespondent har egnat följande artikel
åt den gammaldags tväfnadskonstcu på
utställningen-
,,Utställuingen i Köpenhamn bjuder
hwarje wän af denna wackra,snal)btupp-
blomstrande industri mycken glädje, och
isynnerhet är det för tvår stvenfka hem-
slöjd huguaude, att hoii wid jemförelse
med öfriga land obestridligen tager första
priset på detta område för kwinnoarbete.
Dernäst kommer Finland, som likale-
des i sina ,,Handarbetets männer« haft
kraftiga främjare af tväfnadskonsten efter
gamla, präktiga förebilder.
Samtidigt med att denna gren af
hemslöjden kommit till heder hos oss,
har den äfwen i Finland funnit en den
warmaste anslutning. Aftveit här är det
under det senaste årtiondet man kommit
sig riktigt för att allwarligt sysselsätta
sig dermed. Likasom hos oss har rörel-
sen ifrigast förespråkats af landets dött-
rar. Fröknariia F. Churbel«g och H.
Stråhlmaii ha warit de ledande krafter-
na, och resultaten af deras sträfmanden
räknas med skäl till de tvackraste prydna-
derna i det finska rummet å utställnin-
gen. Fräudskapen med det gamla bro-
derlandet spåras wäl i motiwen till wäs-
naderna, sådana de här föreligga. Under
detsuorrmännen ha upptagit gotiska mo-
tiio och sydswenfkarne romanska, hafwa
finnarne, mindre påtoerkade af kultur-
strönmiugar från Europa, betoarat mo-
timen renare.
Sknlle matt spåra någon påtryckning
utifrån, wore det i färgen, härledande
sig från beröringen med österlandets folk,
hwilkas färgningskonst, som känt, är högt
uppdrifwen. —- ——————
Jfråga om bondwäfnader finnes ingen
skilnad mellan de finska och swenska till
sjelfira tväsnaden, men åtskillig i afseen-
de på mönster och färgsammansättningar.
Här befintsiga portierer erinra om
orienten. Motiwen till desamma äro
hemtade från en sockeii wid stranden af
Ladoga, der bönderno bära en mössa
med framstycke — .,parakka«« — som
upptill är broderadt; det är detta broderi
som här går igen. De å banden in-
wäfda mönstren leda likaledes till en del
sitt ursprung från allmogen och förekom-
ma på de finsk-ugriska bondmössorna,
,,sorakkorna«.
Afwen den ryska tidningen, »N o-
iv o j e W r e mj a« egnar mår utställ-
ning följande wänliga skildring.
Deit lilla finska afdelningen är mycket
älsklig och beqwäm. Särskild uppmärk-
samhet fästa der wid sig de prydliga och
ytterst billiga majolika arbetena från fa-
briken Arabia, men äfmen billiga tapet-
tväfnader, utförda efter ritningar af den
finska utställningens n. w. arrangör-, ar-
kitekt J; Ahrenberg. Denna person har
den finska afdelningen äswen att tacka för
sitt prydliga yttre; för honom uttalar äf-
toeti hela härwarande ryska koloni stän-
digt sin djupa erkänfla för alla hans
mångfaldiga tjenster. Hr Ahreuberg be-
herskar utmärkt danska språket och är all-
tid och för alla färdig att komma till
hjelp, der det blir nödwändigt att tala
danska.
Söndagcn predika
J Nikolaikyrkqn: finsk högmessa kl. 9 pastor
Broberg; —- swensk högmessa kl. 12 pastor
EnkwistZ —- finsk aftonsäng kl. 6 pastor
Hahi.
J Gamla kyrkas-: swensk högmesja kl. 9 pa-
stor Enkwkstz — finsk högmessa kl. 12 pa-
stor Broberg; — swensk aftonsäng kl. 6
pastor Bengelsdorff.
Wid Georgögatan 12: Swensk predikan kl.
11 och kl. 7 af pastor B. A. Carlson.
J Allianshnset (Högbergsg. 22) Predikan kl.
11 f. m. på af N- Nyråen; kl. 7 e. m.
frälsningsiiiöte.
Gräswikögntan Mo 12 kl· 7 e. m. predikan
af Petter Malmqwist.
tittandet
Politiska nyheter.
Kejsar Fredriks sjukdoni icke kräfta.
»Wolks-Ztg« meddelar följande: ,,J-rått
tillförlitligt håll kommer mig det med-
delandet till hauda, att alla läkare,
som behandla kejsaren, nu öfwergifwit
åsigten, att sjukdomen är kräfta. Som
kändt hade eu böld, hwilken för några
månader sedan bildade sig i patientens
hals och som antog en mycket hotande
karakter, äftoeii fått Maekenzie att tro
på möjligheten af kräfta; denna böld har
för några weckor sedan gått· upp under
uttömning af en stor mängd war och
håller nu på att botas. ,Den11a bot-
ning har framskridit så långt, att böl-
deiisigruudyta håller på att ärras. Meu
då dylik ärrbilduing, så widt erfarenhe-
ten lär, aldrig förekommer wid kräfta,
så har dermed kräftdiagnosen, wid hwil-
ken somlige läkare så enwist fasthållit,
förfallit. Om man än icke dermed tonn-
nit full trygghet för, att monarken skall
warda återställd till helsan, så har det
likwäl blifwit betygligt sannolikare«.
Med anledning af att en försämring
åter inträdt i den från sitt senaste sjuk-
domsfall redan en gång tillfrisknade Kej-
sarens tillståiid skrifwes ytterligare från
Berlin:
,,Kejsareit, hwars hufwudwärk redan
i går afton gas efter, sos i natt ganska
godt, emedan warafsöudringen underlät-
tats och derigenom äswen blifivit rikli-
gare. Det är nemligen ett fullständigt
misstag att beteckna ökning af moras-
söndringen som ett ogynsamt symptom,
om det också i och för sig är beklagligt,
att warbildning ständigt pågår. Läkarene
anse, att toarbildningen härleder sig af
bölder, i hwilkas bildande man hittills
knappast skönjer något afbrott eller af-
tagande. Så snart en ny böld är un-
der bildning, uppstår ett, mest af feber-
symptom åtföljdt, men alltid, såsom un-
der de senaste dagarne, mindre tillfreds-
ställande tillstånd, som giftver wika för
en bättring, då bölden öppnar sig och
war afsöndras. Deraf härleder sig den
egendomliga företeelsen, att kejsaren kän-
ner sig bättre, ju lättare och rikligare
tnarafsöndringen eger rnm. J senare
fallet måste misserligen kanylen oftare
uttagas och rengöras, hwilket, som kändt,
nattetid blir obeqwämt och stör hwilan.
Meu denna obeqwämlighet nppiväges
rikligt af den lättnad, patienten röner
genom warassöndringen och den bättring,
som den framkallar i hans allmänna
befinnaude.«
Af det sagda framgår, att en hopp-
fullare uppfattning af sjukdomen warder
möjlig först i fall böldbildningen upphör,
hwartill hittills ingen utsigt finnes. —
Enligt dagens telegram är kejsarens till-
stånd åter betänkligt-
Att kejsaren emellertid med fast hand
fattat regeringstyglerna och orubbligt sö-
«ker förtverkliga de principer hatt före-
lagt sig, framgår deraf, att inrikesmi-
nisterit Puttkamer«, den mest konser-
watiwe af den preussiska ministärens
medlemmar nödgats afgå. Puttkanier
utnämndes 1881 till inrikesminister och
har i synnerhet gjort sig ryktbar och
impopulär genom sitt uppträdande wid
toalett till preussiska deputerade kamma-
ren och tyska riksdagen. Han sökte irvin-
ga såiväl embetsmän som de många au-
dra af regeringen beroende walmännen
. att rösta på de af regeringen uppburna
kandidaterna. Puttkamer har twingats
till sitt beslut att afgå genom en skrif-
welse af kejsarens hand, som berör denua
fråga och i hwilken kejsaren uttryckligen
uttalar sitt toilja att ministären icke skall
utöfwa någon påtryckning på de allmänna
tvalen.
Frankrike.
Den nywalde deputeraden, mannen,
som, utan att bafioa uträttat något
synnerligt, af halfma Frankrike hel-
sats som den blifioande införaren af
ett nytt statskick, General Boulan-
ger, höll den 4 juni sitt första »stora
tal« i deputerade kammaren. Redaii
genom sina första ord, i lnpilka han
högmodigt hämuisar på walmanifesta-
tionerna till hans förmon, framkallade
hatt en fruktans-svärd storm. Under upp-
läsandct af sitt författningsprogram, som
tog halfanuan timme ianspråk, och gick
ut på afskaffandet af presidenten och se-
naten samt införandet af direkt plebeseit,
blef han upprepade gånger afbruten, hå-
nad och ironiskt applåderad-
På detta tal smarade ministern Floquet
med stor fattning:
,,J den stora frågan om författnings-
reivisiou är kabinettets hållning mycket
klar. Wid sitt regeringstillträde förklarade
detsamma, efter kammarens ivotnmtillsör-
mån för remision, att man måste öfwer-
låta åt ministären att toälja det gynsam-
ma ögonblicket, enär kabinettet svågra-
de att mottaga befallningar af monar-
kister och förfäktare af diktaturen. Re-
geringen anser i betraktande af de inre
och yttre förwecklingarna, att den rätta
tidpunkten för retoisionen ännu ej kom-
mit. Ett förslag skall sannolikt fram-
läggas mot slutet af det löpande året,
helt säkert före utgången af den mana-
rande kammarens befogenheter. Meu en-
dast af en republikansk majoritet skall
regeringen mottaga detta sitt mandat och
genomföra en retnision, som innebär e·u
reform af den politiska organisationen,
omintetgör både monarkisternas och anar-
kisternas förhoppningar och möjliggör för
republiken att samla nya krafter.«
Till Redaktiotien för Fiitska
Weckobladct.
,,Hioar och en som tror på honom skall
icke komma på skam«. Oni det till nå-
gon tid kunde hända, att Jesus, som är
wårt hjertats skatt, skulle draga sig un-
dan och likasom lemna oss ensamma i
werlden, om hatt soni sagt: ,,Jag skall
aldrig öfwergifina dig eller förgäta dig«,
likioäl skulle dröja med hjelpen och göm-
ma sig ett ögonblick och icke wisa oss sitt
leende genast, då tvi bedja honom, så
skall han så mycket mer gistoa oss af
fina härlighets rikedomar, då han på
nytt uppenbarar sig för oss och låter oss
få smaka och se, huru ljuflig han är.
På underliga wägar behagar Herreii
ofta föra och leda sina kära, såwäl den
enskilde, soni tror på honom, som mis-
sionen i allmänhet. Duck, den, som tror
på honom, skall icke komma på skam.
När missionshufet här i T:fors den
29 sistl. febr. uppgick i rök och lågor,
då såg det mörkt och dystert ut för oss,
särskildt med afseende på söndagsskole-
werksamheten, huru och hwar wi skulle
kunna få .en passlig lokal för detta än-
damål. Meu ,,Herren hjelper«, sjöng
Dawid på sin tid, äfioen tvi hafwa nu
orsak att sjunga på samma sätt. Herr
Hildåii utwerkade tillåtelse för oss att få
begagna swenska frimtimmersskolans lo-
kal att samlas uti med barnen om sön-
dagarna. Lokalen har dessutom toarit
ganska passlig; den innehåller flera rum,
hwarför tvi, fördelade i skilda rum med
klasserna, utan att störa hwaraudra kun-
nat läsa med barnen, hioilket antal denna
termin endast tvaritfemtio. Söndagssko-
lan afslutades den 27 maj, då wi med
ledning af åtskilliga bibelställen talade till
barnen, såwäl warningar som uppmun-
tringar. Ordet syntes wid detta tillfälle
såsoiii alltid leftoande och kraftigt werka
både på de ungas och äldres hjertan-
Dessutom fägnades barnen med små
gåfioor och litet namnam. Många upp-
muntrande stunder hafiva wi haft till-
sammans med barnen, de hafioa blifmit
oss kära, derför kändes det rätt swårt
både för oss och dem att skiljas; kärt
skall det wara för oss att få följa wåra
söndagsskolbarn med förböner under som-
niarmånaderna.
Nästa termin hoppas wi, med Gads
hjelp, att få samlas i toårt nya missi-
onshusz det står nu redan upprest med
takstolarna på.
Jfall icke något för oss okäiidt hinder
kommer emellan, tro wi, att det blir sär-
digt tills i. början afnästinstundaudesep-
tember, då tvi, om Giid will, skola sira
dess iumigning, utan ttoifioel med en
djup känsla wid tanken på tilldragelsen
wid det förras brand. Ehiiric toi icke
ännu kunna bestännna, hwilken tid eller
dag missionshusets intoigning kantater att
ske, milja wi likmäl nu på förhand ut-
tala toår önskan att i sammanhang der-
med så ett predikantmöte. Wi tro, att
det skulle wara till stor nytta ock) wäl-
signelse, om de predikanter, som finnasi
landet, skulle få komma tillsammans-, för
att diskutera öfwer wigtiga frågor och
meddela hwarandra erfarenheter från mis-
siousfältet samt öfwerlägga om dästa sät-
tet för ewangeli merksamhet. Oiii brö-
derna skulle tvara med om detta förslag,
wore det kärt att nu på förhand få öf-
werlägga med hivaraudra, huru ioi skola
ordna detta möte; äfioenså skulle det wara
bra, om hwarje broder, som ämnar del-
taga i mötet, wille på förhand underrät-
ta derom.
Kamrater, förakten icke detta förslag;
utan wälsignelse skall ett sådant möte icke
bliswa. Då ioi bedja Gtid om wälsig-
nelse, så skall han äfmen giftoa den, och
tvi skola rikeligen blifwa uppbyggda der-
igenom.
,,De11 som beder han få1«, och den font
tror, skall icke komma på skam.
Tammerfors den 5 juni
M—n.
Nykterhetsföreningen »Frids«
i Kotka årsberättelsen
Till följd af Warmt intresse för nyk-
terhetsfaken samt på uppmaning af några
likasinnade personer, sammankallade sjö-
mansmissionären Dyb ett möte deii 27
sept. 1887 hwarloid följande beslut fat-
tades: Eii nykterhetssöreningsknlle stiftas.
bygd på kristlig grund; hwarje medlem
mara absolutistzssamt ingen twnngen af-
gift åläggas medlemmarne. Ester flere
förberedande möten, hwarwid diskutera-
des förslag till stadgar, samt beslöts att
föreningen skulle utgöra filial till »Nyk-
terheteus männer« i H:fors, maldes be-
styrelsemedlemmar. Sedau föreningen
erhållit stadfästelse å stadgarna den 22
okt. tog merksamheten sin börja11. Då
föreningen bildades inskrefmos 1:sta af-
tonetr 17 medlemmar. Sedau har deras
antal ökats, fä att nu inalles 108 med-
lemmar tvarit inskrifna. Af dessit givar-
stå 98, 61 manl. och 37 qtvini.10 haf-
wa således afgått, 1 genom död, 3 efter
att hafwa brutit löftet, 3 haftoa sagt sig
öfwergå till finska fören. och 3 haswa
återsändt sina medlemskort utan uppgif-
wen orsak. Wid föreningens stiftande
beslöts att hivarje månad ett möte skulle
hållas, och hasma således 8 s. k. må-
nadsmöten hållits. Dessutom ha tillfäl-
liga möten ordnats, såsom då någon ta-
lare gästat orten, eller af någon särskild
orsak ett tes-möte Möteua ha maritord-
nade på följande sätt: hwarje möte har,
enligt stadgarna, börjat med afsjungandet
af en psalm och bön, hivarester förems
angelägenheter framlagts, någon berättelse
eller något annat af intresse för nykter-
hetssakeii bliftoit berättadt eller föreläst;
stundom har någon medlem hållit ett kor-
tare föredrag; öfwer någon fråga har
diskussion förekommit, htoilkeii alltid wa-
rit särdeles liflig och har diskussionen
omwexlat med sång, som utförts af ett
inom föreningen bildad sångföreuing,
hwars medlemmar hwarken sparat tid el-
ler möda för sångernas iuöswande. Des-
sa sånger ha wid mötena werkat särdeles
lismande och uppmuntrande. Slutligen
har mötet afslutats med sång och bön.
Under jul och påsk hade fören. anordnat
nykterhetsfester, till hmilka tillfällen tala-
re inkallades. Till julen hade wi ärait
få öfwerste Frey, och hade det af ho-
nom hållna föredraget rik wälsignelse till
följd, och under påsken hr stud. A. Mä-
kinen, hwilken talade både på siveuska och
finska till stor fröjd för nykterhetens wän-
ner på orten. — De frågor-, som blif-
wit diskuterade äro följande: 1) Hload
bör beioeka en icke drinkare att inskrifwa
sig inykterhetsförening? 2)Hmilkenskil-
nad är det mellan drinkarens, måttlig-
hetssuparens och absolutistens hem och
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
