Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
och hans lärjungar helig och obefläckad
höjts högt, måste också framdeles lien-a-
ras ren, den hwarken kan eller får blif-
wa en täckmantel för egennyttiga sträf-
wandein «
Ledaren winner ej ensam striden. Näst
Guds hjelp fordras, för att ernå målet,
att folket uppfyller sin pligt. Ryktbart
är det tänkesprak, med hwilket Englands
krigsflotta i början af wårt århundrade
gick till seger i den stora striden mot
folkens förtryckare Napoleon: »England
wäntat·, att enhwar gör sin pligt«. Med-
borgare, också tvi hasioa ett fädernesland,
som wäutar, att wi alla, gamla och unga,
göra tvår pligt-
Nyheter för dagen.
Hemlaudet.
—- Fatti wärdsfrägau. Senateti har,
enligt N. r., i en skrifwelfe meddelat
Finlands Statskontor, att,
på det att fattiggårdar, fattighus och an-
dra dylika den kommunala fattigwarden
afseende anstalter små warda ändamåls-
enligt inrättade, lån skola ur allmänna
medel bewiljas; dock böra innan dylika
lån ur Finlands Statskontor beloiljas,
ausökningshandlingarna insändas till civil-
expeditionens pröfning. Tillika har sena-
ten anmodat ingeniör Helsingins, att, der
ban har sig bekant att låneansökningar i
autydt syfte komma att inlemnas, under-
rätta de lånesökande om fördelarne deras
att jemte anfökningshandlingarue äfweit
inlemnas en fullstäiidig plan öfwer den
påtänkta anstalten samt uppgift öfwer
antalet fattighjon, som der skola inrym-
mas.
— Wiborgs slott. J Wiborgs-
bladet läses: Att beslutet att för ryska
kronans räkning behålla tvår urgamla
borg måstel anses soni definitivt. derpå
tyder den omständigheten att en del af
slottsbyggnaderna nyligen öfioerlemnats
åt den i Wiborg förlagda tolfte reserv-
bataljonen, som der kommer att inrymma
sitt underwisningskonnnando och några
af sina werkstäder, och har order gifwits
om ifrågawarande byggnaders apterande
för nämnda ändamål. Att någon hän-
syn härtvid skall tagas till slottets restau-
rering, åtminstone i yttre måtto, kan man
uaturligtwis ej hoppas, utan går sålunda
denna wår wackra fornborg sitt, som det
tyckes, oundwikliga öde raskt till mötes.
Deii öfriga delen af slottet har reserve-
rats för fästningsstabens (f. d. kontinen-
dantstyrelsens) behof; och torde för när-
warande inom wederbörande militära
kretsar diskuteras frågan huruwida ej en
del af slottet borde på tidsenligt sätt
iståndsättas för att bereda rum åt plats-
kommendanten och hans stab. Enligt
hivad wi hört skall äfweu härwidlag
tweksamheten i detta hänseende ingalunda
härleda sig af något slags pietet för
slottets historiska minnen, utati helt och
hållet wara beroende på de ofantliga
kostnader realiserandet af nämnda projekt
skulle enligt kostnadsförslaget komma att
betinga.
— EU stor eldswåda — en till till
de måuga, som rasat hos oss på senare
tider —- ödelade i måndags middagstiden
nästan alla byggnaderna å Ströms hem-
man wid Malm, tillhörigt nämndeman-
nen Eklund« äfwensom karaktershuset å
ett annat närbeläget hemman, tillhörcmde
bonden Kyrklund.
—- Ryska kursen stiger och står s. n.
234 och 229.
— Wärdefull äfwa till Sarda-
wala museum. ngelska wetenskaps-
mannen Abercromby, som en längre tid
under de ttvå senaste åren uppehållit sig
i Sordawalai och för finsk språkforkning,
har till historiskt-etnograsiska museet i
nämnda stad förärat en ioärdefull sam-
ling gamla mynt. Samlingen innehål-
ler grekiska och judiska mynt från tiden
före Kristi födelse, äfwensom mynt från
de romerska konsulernas-, tribunernas och
kejsarenas tid, samt medeltida och nyare
mynt från olika länder. (Laat.)
—- Grekiska kyrkan i Finland. He-
liga synoden har tillåtit de andliga semi-
narierna tillämpa för de eletver i all-
männa medelskolor, hwilka äro finska un-
dersåter och som önska erhålla utbildning
lvid seminarierna, samma lättnader som
äro faststälda för grekisk-katolska utlän-
dingar, såwäl kvid mottagandet som un-
der loppet af underwisningen. Likwäl
få dessa lättnader tillämpas blott för
finska senatens stipendiater och de finska
undersåter, hwilka förbinda sig att efter
afslutad utbildning inträdai grekiska kyr-
kans tjenst uteslutande inom Finlands
gränser. J enlighet med denna tillåtelse
har Finlands senat för några år sedan
anslagit 40,000 Fink till stipendier åt
finnar, hwilka ingå som eleiveri de and-
liga feminarjerna, och i år försiggår den
förstsi dimissimten af dylika stipendiater,
hivilkas antal enligt uppgifter i heliga
synoden uppgår till 15. Ester kursens
slut äro alla förpligtigade att begifwa
sig till Finla11d. (Nou)ofti.)
—- Arkiwforskniugar med anled-
ning af laxfiskefrågait i Osterbotten
U. S. berättar att jur. kand· Q. Sten-
roth ärnar afresa till Swerige, för att
i der warande arkiw tverkftälla forsknin-
garrörande de österbottniska laxfifkena
och har honom för sagde ändamål till-
delats ett refeanslag om 600 mk.
— Peuniugeinfamling åt magister
Jonas Castrm n. S. meddelar
att anteckningslistor för penningeinsam-
ling till förmon för madifter Jonas Ca-
stren bliftvit utfärdade. Listorna äro un-
dertecknade af: P. Päiwärinta,
M.Heikura,J.Hoikka,Heikki
Tikkatien, D. Sawolainen,
WilhelinPääkkönen,H.Land-
gren, Joonas Wenäläiuen,
AbramPatja, AappoRanta-
niemi, Eli Juntunen, Juho
Alastalo, M. Pennauen,
Mikko Heleniiis och J. Wä-
h ä l ii.
— Stora alkoholbeslag. Stade-
fiskalen i Jywäskylä har tagit i beslag
samtliga dryckesmaror intskänkningsbo-
lagets lokaler intoäskylä. Samma dag
togos nästan alla alkoholhaltiga drycker
i beslag hos stadens båda tvärdshuswär-
dar, så att nästan alla rnsdrycker i sta-
den hamnade i fiskalens mård. —- Sta-
dens fiskal innehar förutom sin ordinarie
tjenst äfwen nederlags kontrollörstjensteii
ivid Korkeakoski bränneri och är dessutom
kontrollör öfiver minuthandeln i staden-
(K. S.)
— Putiloffska jernwerksbolaget
har ansökt om tillstånd att uti landet i
laglig ordning få inmuta mineralstreck.
— Qwinliga elever wid landets
tekniska låkowerk. Sedan tioenne frun-
timmer ansökt om rätt att som extra ele-
ver följa med undermisningenoi en del
ämnen ivid industriskolan iAbo, fanit
förutsättas kunde, att qwinliga elever
möjligen äfiven skulle önska minna inträ-
de toid den blifwande tekniska afdelningen
tvid industriskolan i Helsingfors, har en-
ligt, H. D. industristyrelsen hos sena-
ten hemställt om att framdeles svid lan-
dets industriskolor finge intagas jemwä
qwinliga elever. «
—— Krouaus spanmålsförråd ut-
gjorde wid april månads utgång 144,350
tnr råg, 126,194 tnr korn och 15,388
tnr hafre.
Utlaudet.
Politiska nyheter.
Hwerige.
Ewangeliska Fosterlandsftifteljens
32:a årsmöte
firades sistlidne wecka. Af årsberättel-
sen framgår att antalet af de med stif-
telsen sammanslutna missionsföreuiugarna
uppgår till 131. Provinsombudeii äro
396, deras 219 prestmä1c. 10 ombud
hafwa under 18d7 med dödexi afgått-
Bland dessa nämnas P. A. Ahlberg,R.
Ehrenberg, P. J. Emanuelssou, W.
Nappe och J. Thelaerg. Reseombndeit
äro 17 till antalet och kolportörerna
114.
Stiftelsens inkomster hafwa utgjort:
31,281: 97 för inländsk mission och
183,274: 47 för den utländska. Utgif-
terna hafwa warit för inländsk mission
39,718: 81, således 8,437: 84 mer än
inkomsterna, och för utländska missionen
183,889: "ik"i, således 614: 68 utöfwer
inkomsterna.
Juländstn missionen har en tillgåitg
öfwer skaldet· af 40,«749: 25 och utländ-
ska 120,62t;: 75.
Stiftelsen bedrifwer, som bekant, hedna-
mission dels i Oftasrika dels i Judien
samt sjömausmission i främmande lands
hamnstäder-. J Ostafrika äro austälde 3
prestwigda missionärer, 7 lekmannamis-
sionärer, 5 män och 2 qwinnor, samt
16 infödde. J Judieti werka 6 prester
och 5 lekmannamissionärer, 3 män oclj
qivinnor (zeuana missionärer).
J sjömans-missionens tjenst arbeta 6
prester och 3 lekmannamissionärer.
Missionären L. J. Osterblom, som
under 13 år werkat med synnerlig fram-
gång på Estländfka öarna, hwareft hatt
på ön Worms åstadkommit en fullständig
omgestaltning bland befolkningen, så att
den frätt att wara försänkt i dryckenskap,
stöld och andra synder nu blifwit i all-
mänhet nykter och ärlig, har, såsom re-
dan är kändt, icke blott blifwit utwisad
ur Ryssland utan efter sin hemkomst af
Evangeliska Fosterlaudsstiftelsens styrelse
afskedad, emedan hatt stundom» predikat
på ,,separatisteriias bönehus«. Ares-berät-
telsens försök att rättfärdiga denna åt-
gärd är i hög grad otillfredsställande,
säger Hemlandswäiinen.
Sweufka Misfiousförbundets års-
berättelse för 1887
har utkommit. Deraf inhemtas bland
annat, att Missionsförbundet under det
gångiia året haft i sin tjenst för den
inre missionen 8 refeombud, 6 resepredi-
kanter och 3 missionärer i Lappland.
Dessutom ett reseombud för söndags-
skolan. För den yttre missionen äro ä
skilda platser anstälda 15 arbetare, näm-
ligen 6 å skilda platser i Ryssland, 6
i Kongo, 1 i Nordafrika och 2 iAlaska
i Nordamerika.
Wid Swenska Missionsförbundets års-
möte den 23 och 24 juni förlidet är-
woro 308 frisörsamlingar anslutna till
förbundet. Under det gångna året haf-
wa ytterligare 116 församlingar eller
föreningar begärt« anslutning till det
samma.
Af revisionsberättelsen framgår, att
för inre och yttre missionen influtit
103,443 kr. 7 öre, hwartill kommer för
tidn. Elliissionsförbuudet 8,192 kr. 65
öre, räntor 1,673 kr. 71 öre och hyror
590 kr. 8 öre eller tillsammans 118,899
kr. 51 öre-
Utgifterua ha under året uppgått till
91,415 kr. 61 öre, hwadaii inkomsterna
öfwerstigit utgifterna med 22,483 kr.
90 öre.
Förbundets årsfest egde«rnm den 21
—22 juni.
En inbjudning till en allmän fwenfk
nykterhets-kongress
att hållas i hufwndstaden i börjaic af nästa
år af nykterhetswänner fråii hela landet och
ur skilda läger har utfärdats af E. M.
Grenholm, C. V. Widström, G. S. Lö-
wenhjelm, J. Wicander, C. O. Berg,
Edw. Wawrinsky, Oskar Eklund, Ax.
Skoglund, O. E. Runbäck, Ax. Beskow,
P. Waldenström, E. J. Ekman, Erik
Schutz, K. A. Jansson, J. M. Eriks-
son, K. O. Broady, Ad. Drake, Josef
Holmgren, P. Ocken, A. P. Larsson,
J. Th. Jacobsson, E. W. Wretlmd.
Om kyrkomötet
och de förmäntuingar makt kan ställa på
detsamma yttrar Aftonbladet:
»För mår del äro wi lika williga som
skyldiga att gifwa ett wördnadsfullt er-
kännande åt allt hwad inom statskyrkan
utwecklats af sann gudsfruktan och lef-
wande öfwertygelse. Wi tro oss derjem-
te ega all tillbörlig aktning för den —
så ofta öfwerskattade — ,,historiska ut-
wecklingens«« betydelse äfioeii på detta
område.
Men tvi äro ändock lifligt öfwerty-
gade derom, att just statskyrkans histo-
ria ådagalägger, att bott icke är den
lifsform, som bäst befordrar en sund
och kraftig utweckling as det religiösa
lifwet.
Konungen framhöll i sitt swar på er-
kebiskopens adress wid förra kyrkomötets
öppnande, att ,,kyrkans organisation och
lagar torde wäl tid efter annan kunna
förbättras««.
Det kan redati synas osäkert, om en
kyrkomötesmajoritet skulle finnas willig
att utan widare underskrisioa detta ut-
talande af kyrkans »summus epsicopus«.
Brister i kyrkolageit — alltför gerna-
Men i organisationen, i sjelfwa kyrko-
författningars
Förstode statskyrkans målsmän tidens
tecken, skulle de märka, att den gamla
grunden wacklar. De skulle då ock må-
hända söka att med klokhet förbereda
hivad som oundwikligen kommer. Stats-
kyrkaits abdikation är icke längre fä af-
lägseii. Hennes representation borde wid
sitt stundande möte rikta sina tankar på
skapandet af nya former för det nya
lifwet. Kyrkomötet skulle då möjligen
kunna göra religion och fosterland en
iverklig tjenst just genom afböjandet af
allt för häftiga brytningar i den ,,histo-
riska utwecklingen«.
Men inga förebud synas gå iden
riktningen. Wår tids stora religiösa folk-
rörelser draga statskyrkaii förbi. Hoii
skall derför ännu någon tid i sin yttre
ärewördiga storhet sitta wid magen, likt
den ontransakliga sfinxen, som ser ned
på karawanerna, hwilka skynda förbi ut
ur deit solbrända öknens-
Sundswall nedbnmncn
Stadeii Sundswall har, enligt tele-
gram af den 26 juni, under en elds-
tvåda, som härjade under den häftiga
stormen i måndags, till större delen ned-
brunnit.
—- Medan detta nedskriftves anländer
telegrani om att eii stor eldswåda äsmen
härjat staden Umeå-
Fråii Norge.
Statsministern Richters död.
Fråii Norge har inlupit deic djupt
sorgliga och uppfkakande underrättelsen,
att en af landets mest framstående sö-
ner, en man, som i lika hög grad åt-
njutit sitt folks och sin konungs förtro-
ende. förre statsministern och ledareit af
den norska ftatsrådsafdelningen i Stock-
holm, O. Richter, nyligen genom ett re-
volverskott afhände sig sjelf lifwet i det
norska ministerhotellet i Stockholm. Or-
sakerna till denna beklagliga handling
torde kanske till någon del legat i man-
nens sjukliga och känsliga lynne, men
stå dock äftven att sökas i politiska till-
dragelser, font gå tillbaka ända till år«
1885.
Den 15 maj detta år offentliggjordes
uemligen ett författnings-förslag rörande
det poetisk-norska utrikesminister-jets sam-
mansättning, i hwilket förslag det stad-
gades, att utrikesministern skulle wara
swensk, men hafwa till rådgifioare uven-
ne ledamöter af stvenfka statsrådet och
tre af det norska. Att offentliggörandet
af detta förslag skulle märka en djup
missstämniug i det ömtåliga och om sin
uationela ära måna Norge, är naturligt,
och bitterheteli emot Richter, foiii icke
häfdat Norges ära och protesterat emot
denna resolution, mar derför stor. Helci
answaret lades uteslutande på honom,
ehuru Swerdrup uppehållit sig i Stock-
holm blott tre dagar före resolutionens
affattande. Till att Siverdrnp, oaktadt
han war regeringens chef, sålunda fått
gå fri klandret i denna sak, bidrog hans
egen förklaring i Odelstinget af den 17
juni 1886, att utkastet till protokollet
ännu icke existerade, medan haii uppe-
höll sig i Sweriges huftvudstud »Om
man sagt mig något, som pekat i den
riktningen«, yttrade sig Swerdrup, »att
den norsk-poetiska utrikesministern allt
framgent skulle wara af smensk nationa-
litet och medlem af det swenfka stats1«å-
det, skulle jag naturligtmis genast hafiori
afrådt derifråti.««
Omkring ett år senare eller den 23
maj tunet-varande år innehöll Werdens
Gaiig en af Björnstjerne Björnson nu-
derteeknad artikel, hivari skalden häftigt
angriper Sioerdrup såsom medskyldig i
det olycksdigra förslagets tillkomst. Oti-
Stverdrups förklaring i tinget yttrade
Björnson att «ett bref fråii statsmini-
stern Richter har meddelat mig att denna
förklaring mar oriktig«.
Detta afflöjande wäckte ett oerhördt
uppseende, och om man förut klandrat
Richter för att han icke ioisat tillräckligt
mod wid förfwaret af hans lands sjelf-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
