Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
toackra farkedeii gjorde derjemte att dea-
na båtfärd efterlemnade ett i allo ange-
niinint minne.
älltissioasmötet i Mönsterås egde ruin
den 13 och 14 juli. Oaktadt den reg-
niga ioäderleken första dagen, war till-
koppet af mötes-deltagare äfwen här stort.
Aftoenledes stod metodistkapellet här till
mötets disposition, hivadaii predikan sam-
tidigt hölls i missionshuset och kapellet,
som båda tooro till trängsel fylda-
Blaad mötets många predikanter må
nämnas en gammal, »i Herreiis tjenst
grånad kyrkoherde fråanaad Handel-
tog med ungdomlig wärme i mötets för-
handlingar. Det tvar både intressant
och rörande att höra honom i ett före-
drag orda om det andliga tillståndeti
Swerige under konventikelplakatets dagar.
Otti då några personer i all tysthet sam-
lades i ett kök eller någon liten kammare
omkring Gads ord, kunde de derför lätt
blifwa fasttagna och ådömda böter eller
fängelse för att icke säga landsförivisning
och död. Jcke ens presterne fingo ostraf-
fadt hålla kristliga sammankomsten Sjelf
hade han i yngre år warit utsatt för
trakasserier af fjärdingsmän och länsmän-
uer för Gads ors skull. Deremot hade
man fall frihet att samlas i s. k. lek-
stugor till dansgillea, dryckenskap, kort-
spel och dyl-, och denna frihet brakade
man ganska allmänt och flitigt. Men
huru annorlunda wore det icke i ioåra
dagar, då rymliga missioushns och ka-
pell uppföras här och der i landet och
dessa likwäl icke kunna rymma de skaror,
som wid toåra missionsmöten fritt sam-
las omkring Gads ord-
Andra mötesdagen börjades med mis-
sionsföredrag af en gammal predikant
från Skåne, en iveteran i den inre mis-
sionens tjenst. Hari frainstälde några
drag af den inre missionens utweckling.
Så berättade han bland annat att till
en större egendom i Siverige, der stor
ogudaktighet rådde bland folket, kom för
flere år sedan en lekmamiapredikant och
predikade Kristi ewangelium på det enkla
och lefwande sätt, han sjelf fattat det.
Bland andra, som hörde och blefmo om-
wända, war äfwen en torpare, soni fe-
dermera började samla folket i sitt hem
och läsa Gads ord samt uppmana till
sinnesändring· Allt flere famladesitor-
pet omkring Gads ord och blefioo om-
tväiida, bland dem rättaren, och skogwak-
taren. Detta toäckte mycket uppseende
och förtrytelse hos herrskapet. J syn-
nerhet förargade det inspektoren, hwadan
denne tillsade torparen att till en miss
dag flytta, om han icke wille upphöra
med läseriet. Eiuellertid inisade sig fruk-
terua af toäckelfeii på allt flere sätt. Eli
dag kom rättaren till godsegaren och bad
att få tala tvid honom. Haii bekände
under tårar, att han under årens lopp
(haii mar om jag mins rätt, en gammal
trotjenare), stulit säd ifrån patron och
medförde nu en penningesumma, hwar-
med han wille godtgöra det stulna, hivar-
jemte han ödmjukast bad om förlåtelse. —-
Htvad går åt dig, frågade patroii bestört,
har presterna förivridit din hjerna med
teologi, eller hivad fattas? —- Nej, sade
rättaren, men sedan jag började gå och
höra Gads ord der borta i torpet, har
mitt samivete waknat. och Gad har för-
ändrat mitt sinne, så att jag icke längre
kan öfma eller bära på orättfärdighet-—-
Något förlägen bad patron honom då
koauna igen någoii annan gäng, då han
finge bättre tid att samtala med honom
om saken. Derefter kom skogstoaktareii till
patron och bekände, att hatt under sin
otrostid stulit skog och sålt, hwarför han
nu bad om förlåtelse samt att få lemna
de orätt förmärfivade penningarne med
ränta. Eli tredje kom och bekände, att
han på ett annat sätt förfarit sin herres
egodekar o. s. to.—Men huru kommer
det till, att den ene efter den andre kom-
mer till mig och icke blott friioilligt be-
känner, att han stulit och bedragit mig
utan äfweii anhåller att få återgälda det
stulna, frågade gårdsegaren häpen.—De
sivarade, att de genom att besöka sam-
mankomsterna der borta i torpet blifivit
förda till sinnesändring och nu iooro
nya menniskor, lyckliga och frälsta genom
tron på Jes11s. —Under tiden kom den
förntnämnde torparen till patron och bad
att få låiia ett par oxar.—Hwad skall
du göra med oxariie, frågade patron. —
Jag skall med dem flytta mina saker,
sade torparen, ty, som patron torde weta,
är jag nppfagd och skall till den och den
dagen toara borta från godset, emedan
jag icke kalt upphöra med att läsa och
hålla sammankomster i mitt hem.— Dii
behöfwer inga oxar, genmälte patron.
Blif dn qwar på torpet och fortsätt med
fannnankomsterna som förut. Jngen
skall hindra dig. Och blir stugan för
trång, så kom till herregården, så will
jag upplåta mina rum för sannnankom-
sterna. Då de hafwa den ioerkati med
sig, att den ene efter den andre friivil-
ligt kommer och bekänner sina brott samt
lofwar att hädanefter blifwa en rättskaf-
fens tjenare; tvill jag tvifst icke, att de
skola upphöra. — Med framhållande af
dylika fakta uppwisade talaren den ge-
nomgripande förändring i sederna, som
inre missionen under de senaste årtion-
dena åstadkommit hos tusen och åter tu-
sen blaad swenska folket. Men ännu
finnes både i Swerige och andra land
millioner, som sucka under orättfärdighe-
tens nesliga och taaga ok. Derför ginge
det icke an att hwila på manna lagrar
utan hellre med stärkt mod och förökad
offerioillighet werka Herren werk både i
yttre och inre missionens tjenst· —- Mycket
talades i detta innehållsdigra föredrag
om wälsignelseii af offertoillighet för mis-
sionen samt om förlusten af att tvara
njugg i den delen. Mea utrymmet lå-
ter mig icke att återgifwa mera. Ohivil-
ken nåd, tänkte jag under föredraget, att
äfwen jag får svara med om det dyra
missionswerket. Må ioårt arbete gerna
af samtiden anses onödigt, ja, samhälls-
wådligtl Den, som rätt dömer, skall
dock till sist fälla utslaget. Derför äro
tvi alltid tvid godt mod-
Ester uämda missionsföredrag hölls
auktion på till missionen förfärdigade ar-
beten. Den inbringade omkring 400
kronor. Derjenite upptogs kollekt för
missionen båda mötesdagarue. Då auk-
tionen war slut hölls ännu ett uppbyg-
gelseföredrag före middagsrasten. Kl. 3
e. m. samlades man åter, då tivenuefö-
redrag höllos, hwarefter mötet afslutades.
Mycket kunde ytterligare ioara att säga
ont detta möte, der man bland annat
tvar i tillfälle att se en statskyrkans herde
förena sig med frikyrklige lekmannapre-
dikanter i förbön för bekymrade, och der
predikanter med olika uppfattning af wis-
sa dogmer uppträdde efter hwarandra i
olika samfunds lokaler och enstämmigt
pekade på Guds Lam, som borttager
werldens synd. Men måhända det an-
förda redan är mycket. Derför tvill jag
sluta. Måtte åtminstone något kunna
lända till wälsignelse! Mönsterås tvar
ändpunkten för min resa. Derisrån
återivände jag wia Oskarshamn, Wester-
ioik och Stockholm lyckligt till H:fors,
hwarest jag hoppas att Gitd toill wara
med mig.
J. A. K.
Nyheter jör dagen.
Hemlandet.
— H. K. H. Storfursten Georg
Alexandtowitsch, kejsarens andre son
torde befinna sig ombord på den i ham-
nen befintliga ryska eskadern.
— Ttll gnweraör i Nylaiids län
torde guivernöreii i Wasa, generalmajoren
V. N. Procope tvara utnämnd. Såsom
hans efterträdare i Wasa nämner ryktet
öfiverste H. G. Palin. Ett annat
rykte har till denna post utsett gamer-
nören i Uleåborgs län, generalmajor J.
A. Gripenberg, samt till dennes
efterträdare infpektören för fiskerierna,
professor A. J. Malmgren.
— Till prestmötet i Tammersors
den 21-23 augusti hafwa numera enligt
U. S. 43 diskussionsfrågor blifwit in-
lemnade. Mötet kommer att afslutas med
gemensam Nattwardsgäng af deltagarne.
— Winterpostföreningen i Fin-
land och Swerige. Direktioneii för
åagbåtsaktie bolaget Lounas-Snomi har
hos senaten erbjudit sig att med sin ång-
båt «Ebba Munck« under instnndande
winter, räknadt från den 1 uowember
intill den 1 maj, så länge större ishiii-
der ej förekomma ifrån Nystad och Ma-
riehamn en gång i weckan öfwerföra post
till Stockholm och retour. Om swårare
iointer komme att sätta hinder i ivägen
härför, förbinder sig bolaget jemwäl att
en gång i tveckan förmedla winterpostfö-
ringen fram och åter från Mariehamn
till Stockholm, eller om hinder äfwen
bär skulle uppstå, frambefordra posten
från någon annan öppen Aländsk hamn
till Stockholm eller till Grislehamn. J
ersättning af statswerket fordrar bolaget
enl. Hbl. 1,100 mark i bidrag för hwarje
resa från finsk hamn till Swerige tar
och retour.
— Trenue negrer frätt Trinidad,
hwilka studera juridik i London, hafwa
enl. Hbl. dessa dagar uppehållit sig i
Helsingfors samt sällskapat med den aka-
demiska ungdomen härstädes.
—- Wiborgs handelsföreuing bar
med anledning af komikens för spanmåls-
handeln utlåtande sammanträdt till ett
diskussionsmöte samt derivid enat sig om
att afstyrka all tull på spanmål men dere-
mot förorda upprättande af kronomaga-
sin. Den af komiten föreslagna kontrol-
len å utsädesfpanmål och plombering af
säckarna, hwari dylik försäljes, förorda-
des på det warmaste. Slutligen uttalade
haudeksföreningen den önskan, att taxan
för frakt af spanmål på statens jernmä-
gar måtte sättas så lågt som möjligt.
Wiborgs handelsförenings beslut blef
sålunda, att instämma i och biträda de
förslag, som de af regeringen tillsatta
kommitterade afgifwit. .
— Gåfwa till uniwersitetet. Ge-
nom chefeii för ecklesiastik expeditionen
har- enligt N. Pr. unitverfitetet fått
emottaga ett af adjunkten tvid Karlstads
folkfkollärareseniinarium, Albrecht Lager-
stedt, öfwersändt wärderikt etnografiskt ar-
bete, benämndt: »Fiintbefolkningen i mel-
lersta Stoerge och sydöstra Norge« samt
innehållande en samling handlingar och
afbildningar rörande finnarna i nämnda
trakter, för att med uniwersitetets sani-
lingar införlifwas.
— Ewaitgekist-lutherska söndags-
skolcfökcningen har sitt konstituerande
möte den 23 dennes i Tanimerfors.
—- Miuisterstatsfelreteraren frih.
Brauns helsa skall enligt till Höl. au-
komna underrättelser åter hafwa försäm-
rats.
— Till förmon för de genom
branden i docenten E· A. Stenbergs
willa nödlidande fäntiljerna på gå
f. n. en insamling. de i hr Hart-
walls och Folkwännens kontor framlagda
listorna hafwa enligt H. D. tillswidare
tecknats 240 mk. Att denna summa dock
är för ringa för att i någon nämnwärd
mån kunna afhjelpa ens de onndgängli-
gaste behofweii för de hemsökta, torde icke
behöfwa påpekas, hwarföre det är att
hoppas att ytterligare gåfwor skall in-
flyta.
— Solfötmörkelse inträffade i för-
går den 7 augusti härstädes samt kunde
i anseende till den klara wäderleken och
den sena timmen godt skönjas äfiven med
blotta ögat. Den tog sin början kl.
V« före 8 på aftonen samt nådde sin
Kinas ålder och civilisation.
Wi meddela efter en swensk tidning
följande intressanta öfioerblick ös-
toer Kinas urgamla kultur: De äldsta
urkuader tvi hafwa, som förtälja oss nå-
got om kineserna« omnämna dem såsom
ett nomadiseraade folkslag, hivilket tillvan-
drat från landet söder om Kaspiska haf-
tvet och cirka 2,700 år före Kristus satt
sig ned i de nordöstra prvwinserna af
det nuwarande Kina. Dessaintvandrare
tvoro kunnige i skrifkonsten och astrono-
mien. Wi skönja således spår af kine-
serna långt före den patriarkaliska tiden,
och det kinesiska kejsarriket står i höga
ålder såsom en jätterelik från forntida
tidsåldrar Detta gamla land. som un-
der mer än fyra tusen år skördat frak-
terna af civilisation — åtminstone en
tviss grad af civilisatioii — och af lite-
rär werksamhet, är märdt all mår upp-
märksamhet och beundran. Kiiia är i
sanning ett underbart land. Wid sidan
af detta sjunka andra länder till en liten
obetydlighet. Dock, det är något som
Kiiia saknar. Det saknar etvangeliam.
Det är derför hög tid, att detta blir
predikadti all sin renhet och kraft i det
mycket intressanta kejsarriket. Kinas folk
har sedan allt för länge legat fjettradti
syndens och mörkrets träldom. Jagen au-
nan nation har blifwit försummad under
så många århundraden och lenmad att
försmäkta och förgåsi okunnighetens natt
Men detta lands historia ådagalägger
tydligare än något annat folks, huru o-
förmögen menniskan är att höja sig utan
den gnddomliga uppenbarelsen och den
Helige Audes pånyttfödandekraft. Civi-
lisatioii och kultur kunna sannerligen icke
lyfta menniskan till Gud, men ewange-
linni om Jestts Kristus kan det.
After med hänsyir till uppfinningarna
intar Kina en framstående ställning. Re-
dan i det trettonde århundradet uppfunno
kineserna skjutwapaen, på 1,000-talet
eller under den saxifke konung Athelstaus
regering boktryckerikoasten och cirka 150
år efter Kristus papperet samt i början
af den kristna tideräkningen krutet-
Jnnan det fans något Swerge och
medan inwånarne på de Britiska öarne
ännu woro wildar, styrdes kineserna af
samma konstitutionella statsskick, som de
för närwarande hafwa. Eller, för att
gå längre tillbaka i tiden, då Daniel
förutsade de persiska, grekiska och romer-
ska rikenas appblomstring, fall och för-
sioinnande, när profeten Esaias cirka 750
år före Kristins bebådade det babyloniska
rikets fall, när Jona 800 år före Kri-
stus predikade bättring för folket i Ni-
niwe — redan då ivar det kinesiska ri-
ket en af tverldeus största nationer. När
konung Saloiiio i all sin prakt regerade
i Jerusalem, när hans fader Dawid, den
framstående och poetiske siaren och dikta-
ren i Jsrael strängade sin lyra och sjöng
sina makalösa sånger, egde kineserna en
god styrelse och åtnjöto många af de
owärderliga förmåner, som deras civili-
sation tillförsäkrade dem. Ett af kine-
sernas bästa klasiska arbeten, som ännu
i denna dag läres af en hivar i studier
och bildning mera framskriden lärjunge,
är författadt af Wum-Wang, en kinesisk
kejsare, hwilken lefde 100 år före ko-
nung Daivids regeringstid.
Då Moses, lärd iall egyptiernas mis-
dom, förde Jsraels folk ut nr träldo-
mens hus, tvvro kinesernas lagar och li-
teratar alls icke underlägsne egyptiernas,
under det att de förres religiösa åskåd-
ningar stodo långt öfwer de senares, ty
tillbedjan af afgudabilder infördes icke i
Kina förr än flere århundraden efter
denna tidsperiod.
Omkring 200 år före Abrahams kal-
lelse att utgå från sitt land och sin slägt
blefwo astronomiska obserwatiotier iakt-
tagna och nedfkrifna af kinesiske historie-
skrifware, hioilka tvår egens tids astro-
nomer stadfästat såsom riktiga.
De älsta forntidslemningar, som kine-
serna ännu hafwa i behåll, äro uthugg-
na i berget Haag-syna och datera sig
250 år före Abrahams tid. Dessa in-
hnggningar tyckas wara ämnade att för
newiga minnet af ingeniörsarbeten, som
icke ärv mindre märkwärdiga, hwad be-
träffar storlek och konstfärdighet, ätt den
arkitektur, som möter oss wid uppföran-
det af Egyptens pyramider. Sedati dess
har EEgypteus äresol stått i Zeiiit, den
har förbleknat för längese’en och sjunkit
ned bakom horizonteii —- ngpten är an
ett af de eländigaste rikeii i werlden —
och likaså hafwa de assyriska, babyloni-
ska, persiska, grekiska och romerska en
gång så ryktbara och mäktiga kejsardö-
men uppstått, blomstrat, förbleknat och
sjunkit till intet, men Kina står ännu
på skådeplatsen. Det står der ännu så-
som det allenastående monumentet af län-
ge sedan hänswnnna tidsåldrar·
J 4000 år har detta rike skyddats af
Gads hand, och han skall framdeles be-
tvara det, till dess hans ord, uttalade
genom profeten Esaias för 2500 år se-
dan, blifmit fullbordade: »Och jag skall
göra alla mina berg till iväg och mina
stigar skola upphöjas. Se, desse skola
komma fjerran från, och se, några ifrån
norr och ifrån hafwet och andra isråti
Sinim s land. (Kina). Ef. 49.
11, 12.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
