Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
68
hjelpte dem ombord och varskodde kaptenen, hvilken
också strax kom upp på däcket. Hon kände dem, och
de henne, men utan frågor, utan medlidande, blott som
en vanlig sak blef allt henne sagdt som hon nu behöfde
veta, nämligen hvar hon skulle ligga, och hvad hon
skulle göra, i händelse hon önskade något eller kände
sig sjuk. Det sista gjorde hon nästan i detsamma hon
kom under däck, hvarför hon också, så fort hon var
omklädd, åter gick upp. Här märkte hon lukten, ack,
af chokolad och fick en omåttlig hunger: det slet,
det sög i bröstet; och då kom mannen, som hade
mottagit dem, ut från kabyssen med en hel spilkum full
och bakelser dertill; det var från hennes mor, sade han.
Under det hon åt, berättade han vidare, att äfven en
kista med hennes bästa kläder och linne och ylle blifvit
sänd om bord af modren, samt mat och annat godt.
I samma stund fick hon en liflig påminnelse af modren,
en storartad bild, hvilken hon aldrig förr haft, men
hvilken hon behöll i hela sitt lif. Och framför bilden
gjorde l)oii ett löfte, fast och dock vemodigt, i den
bönen, att hon en gång måtte kunna ge sin mor någon
glädje för all den sorg, hon nu hade vållat henne.
Pedro Ohlsen satt hos henne, när hon satt, och
gick bredvid henne, när hon gick, ständigt sysselsatt
med att vara in- vägen för henne, men just derigenom
ständigt i vägen på det med varor öfverfyllda däcket.
Af hans ansigte såg hon blott den stora näsan och
ögonen, ehuru ej heller dessa tydligt; men han såg ut,
som han varit plågad af något, som han ville säga, men
icke kunde. Han suckade, han satte sig, han reste sig
upp, han gick omkring henne, satte sig igen, men icke
ett ord kom fram, och hon talte icke. Ändtligen måste
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
