- Project Runeberg -  Finsk-svensk ordbok /
226

(1968) [MARC] [MARC] Author: Knut Cannelin, Aulis Cannelin, Lauri Hirvensalo, Nils Hedlund - Tema: Dictionaries
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - K - kidushengitys ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

kid kidushengity

-hengitys gälandning, -jalkaiset [el. [-Branchiopoda]-] {+Bran-
chiopoda]+} gälfotingar, -kaari gälbåge. -kalvo
gälhinna, -kansi gällock. -laskimo gälven.
-lehti gäl|flik -en -ar, -blad. -ontelo gälhåla.
-rako gälspringa, -valtimo gälartär.)
kidu||ttaa* pina, plåga; (hist.) martera,
tortera; ~ lihaansa späka2 sig (sitt kött), -tus
pinande; plågande; pina, plåga; martel ring,
-rande; (tuskat) marter; (hist.) tortyr -en.
(-huone [hist.] pinorum; ks. seur. -kammio
tortyrkammare, -keino pino-, tortyr|medel,
-koje [hist.] pino-, tortyr|redskap. -neuvot
pl ks. ed. -penkki tortyr-, sträck|bänk. -
tutkinto [hist.] pinligt förhör; inkvisition.)
kiedonta * (kietominen) lindande, lindning;
slingrande, slingring; vecklande; virande;
insnärjande; fångande; vrt. kietoa,
kieha||htaa* koka (upp); (kuohahtaa)
sjuda*; veri ~ blodet sjuder, -htaminen
kokande, kokning; kvällande; sjudande,
sjud-ning. -uttaa* låta* koka (upp); förvälla2;
~kahvi(t) (snabbt) koka (en panna) kaffe;
~ sieniä förvälla svamp,
kiehki (kivisappi, el.lääk., hev.) stengalla.
kiehkura (suortuva) (hår)test -en -ar; (kutri)
lock -en -ar; (kiemura) slinga; vrt.
seppele. -ishylje ks. norppa,
kiehto||a* (lumota) betaga*; fånga, fängsla;
(kietoa) snärja2, - va betagande, fängslande;
~n kaunis betagande vacker; ~ kuvaus en
fängslande skildring,
kiehu||a koka; (kuohua) sjuda*; -van kuuma
sjudande het. -mapiste, -mispiste kokpunkt,
-ttaa* låta* koka; vrt. kiehauttaa,
-tus (upp)kokning.
kieka||htaa ks. seur. -ista (kukko) gala; kukko

-isi tuppen gol; vrt. kiekua,
kiekko * (kehrä) (rund) skiva; trissa; (heitto ~)
kastskiva; (urh.) diskus -en -ar; (jää~)
puck -en; (leip.) krans -en -ar. -kotilo (el.
Planorbis) skivsnäcka.

kiekon|heitto (urh.) diskuskastning.
-heittäjä diskuskastare,
kieku||a gala*; kukko -u (-i) tuppen, (vanh.)
hanen gal (gol), -minen, -na galande;
(kukon ~ m.) hanegäll -et -.
kiekura (koukero) krumelur -en -er; snirk|el
-eln -lar; släng -en -ar; vrt. kiehkura,
kiemura, -inen vriden; snirklad,
kielas (mrt. suulas) munvig, pratsjuk;
(puhelias) pratsam; vrt. k i e 1 e v ä. -taa prata,
(lörpötellä) sladdra, pladdra; (kieliä)
skvallra; (valehdella) ljuga,
kiele|jke* (kieli) tunga; (niemeke) udd|e -en
-ar; (kallion ~) utsprång -et -; (ksv.) snärp
-et -; (kila~, an.) gom-, tung|spen|e -en -ar;
(ni.) langett -en -er. -kkeetön (ksv.) utan
snärp. -kkeinen tunglik; (ni.) langetterad.
kiele llinen språklig, -llisesti i språkligt
avseende (hänseende); språkligt; ~ sivistynyt
språkligt bildad, språkbildad; ~ oikea
språkriktig; ~väärä(ä) (huono[a]) språkvidrig(t).
kielen I |harjoi tus språkövning, -huolto
språkvård. -juuri (an.) tungrot. -jänne tungband.
-kannin*, -kanta tung|rot -en, -band -et;
kahvi irrotti rouvien -kantimet kaffet lossade
fruarnas tungband. -korjaaja
språkgranskare. -kärki tungspets, -käyttö språk|bruk,
-behandling. (-taito språkfärdighet.) -käytän-

226

— kielikurssi

tö språkbruk, -kääntäjä2 (vir.) translator;
valantehnyt ~ edsvuren translator.
»mukainen, -mukaisesti språken|lig,-ligt.
-muo-toinen tung|formig -lik. -näyte språkprov,
•ohjailu ks. -h u o 11 o. -omituisuus2
språkegenhet. -opas 1. språkhand |ledning, -bok. 2.
(hnk.) språkmästare, -opettaja språklärare,
-opetus språkundervisning, -opiskelumene*
telmä språkmetod, -pieksijä (m. -pieksäjä)
pratmakare, skrävlare. -puhdistaja
språk-rensare; purist. -puhdistus språkrensning;
purism; -puhdistukseen tähtäävä puristisk.
-puhtaus2 språkrenhet, -rakenne
språkbyggnad. -selkä (an.) tungrygg. -tahma
tungbeläggning. -taitaja språk|kunnig, -expert,
-taitamaton (kieltä osaamaton) icke
språkkunnig. -taitava språkkunnig, -taito
språk|-kunnighet, -kunskap, - tuntija språkkännare,
-tutkija språkforskare, -tutkimus
språkforskning. -uudistaja språk|förnyare,
-skapare. -uudistus språkreform, -vaalinta
språk |rykt,, -vård.
kiele||vyys2 munvighet; pratsamhet, -vä
(suulas) munvig; (puhelias) pratsam, -västi
munvigt.

1.kielji21. (an.) tung|a -an -or; -en makunystyt
tungpapiller, smakvårtor pl. 2, (mus.)
sträng -en -ar. 3. (vaa’an ~) tunga. 4.
kellon ~ kläpp -en -ar. 5. (lukon) kolv;
(avaimen) ax -et-. 6. (snt., kuv.): pahat
-et onda tungor; skvaller; (olla) kuoleman
~ssä (vara) i dödens käftar; käyttää -tään
bruka sin tunga; olla mielin ~n vara (ngn)
till lags; lisma.

2.kiel|i2l. (puhuttu ~) språk -et -; tungomål;
(vanh. harv) tunga; millä -ellä? på vilket
språk? taipumukset språkbegåvning;
hänellä oli erikoisesti taipumusta ~in han
var språkbegåvad; kääntää -estä toiseen
översätta från ett språk till ett annat; -en
rappeutuminen (turmeltuminen) språkligt
förfall; språkförskämning; -en sointi
språkmelodi; -en oikeus språkriktighet; -en
hajaannus språksplittring. 2. puhua ~llä
(Raam.) tala tungomål.

kieli||aarre språkskatt, -aines språk|material,
-element, -aisti språksinne, -alue
språkområde. -asetus språkförordning, -asia
språkfråga. -asu språkdräkt. -eroav(ais)uus8
språklig olikhet; språkolikhet, -filmi (er.
opetuselokuva) språkfilm. -filosofi
språkfilosof. -filosofia språkfilosofi, -haara
språkgren. -harjoitus ^ språkövning, -harrastus
språkintresse, -heimo språkfamilj,
-heimolainen språkfrände. -heimolaisuus2
språk-frändskap. -hermo (an.) tungnerv.
-histo-ria språkhistoria, -historiallinen
språkhis-torisk. -häiriö språkstörning, -jako
språkindelning. -julistus språkmanifest,
kielijä skvallerbytta.

kielikartta språk |karta, -atlas, -kasvain
(lääk.) tungsvulst, -kello (juorukello)
skvallerbytt|a -an -or. -kiihko språkfanatism,
-kiihkoinen språkfanatisk; ~ hnk.
språkfanatiker. -kiista språkstrid, -koe språkprov,
-korva språk|öra, -känsla, -sinne, -koulu
språkskola, -kukkainen (a.f s. ksv.)
tung-blomstrig. -kukkanen (iv.) stil|blomma,
-blomster, -kunta språkstam. -kurssi språk-

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sun Dec 10 02:07:12 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/fisv1968/0240.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free