Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - K - kovaiskuinen ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
kov kovaiskuine]
tig; pitää -illa hålla strängt efter ngn;
klämma efter (åt) ngn; pressa ngn; panna -ille
ansätta hårt; ställa mot väggen; panna ~
~a vastaan sätta hårt mot hårt; ~t
sanat hårda (skarpa) ord. 3. (kuv.) ankara,
kova: ~ rangaistus ett hårt (strängt) straff;
~ kuumuus stark hetta; ~ tuuli stark
(häftig, kraftig) vind (blåst); ~ aallokko
stark (häftig, svår) sjögång; hög sjö; olla
~ssa (lujassa) (kiinni) sitta hårt (fast, åt);
jos ~//e ottaa (tiukan tullen) om det kniper;
kun ~ tulee (tiukalle ottaa) då det gäller
(allvar); då det blir allvar på färde. 4.
(vaikea, tuskallinen); ~t tuskat svåra (häftiga)
plågor; ~ onni (kohtalo) ett hårt (oblitt)
(kalkera bittert) öde; hän on paljon ~a
kokenut han har prövat på mycket, slitit
mycket ont. 5. (taik. haavoittumaton) hård;
lumottu (varattu) luoteja vastaan hård mot
kulor. 6. (eri. snt.): ~ raha klingande
mynt; (puhdas raha) kontant; olla
-im-millaan vara som hårdast (häftigast);
~ vauhti hård (stark) fart; ~ kiire stor
brådska (skyndsamhet, hast); ~ meteli
ett fasligt (förfärligt) oväsen; ~ pää ett
dåligt (klent) huvud; ~ raittiusmies sträng
nykterist; ~ panos (sot.) skarpt skott;
vrt. -panosammunta; ~ kilpailu
hård (skarp) konkurrens; ~ (kovitettu)
kaulus stärkt krage; stärkkrage; ~
ruokahalu en glupande aptit; ~ menekki en
strykande åtgång; ~t ajat hårda tider; ~
tahto fast vilja; ~lla äänellä med stark (hög)
röst; ~ (kelpo) työmies en duktig arbetare;
~ssa kunnossa (er. urh.) i högform, bra form.
kova||iskuiiien hårt slående; slagkraftig,
-juo-te (mel.) hård-, slag|lod -et; juottaa -juotteella
hårdlöda2, -korvainen (vanh. kuv.) ohörsam.
-korvaisuus2 ohörsamhet, -kourainen
hårdhänt; (töykeä) brutal, -kouraisuus2
hårdhänthet. -kumi hårdgummi; ebonit -en.
-kuoriainen (hnt.) skalbagg|e -en -ar. -kuorinen
hårdskalig. -kupari hårdkoppar, -kalinen,
-kätisesti hårdhänt, -kätisyys2 hårdhänthet.
-levy hardboard. -luonteinen hård(sint).
-metalli hårdmetall, -naama (er. vrk.)
hård-fjällad (brottsling), -naamainen hårdfjäIlad.
-nahkainen (tav. kuv.) hårdhudad; vrt. ed.
-onninen, -osainen hårt prövad; (onneton)
olycklig; (osapuoli) vanlottad, -otteinen
hårdhänt, -panosammunta (sot.)
skarpskjutning. -pintainen (kuv.) hårdnackad,
-pintaisuus’ hårdnackenhet. -pohjainen med
hård (fast) botten (grund), -puu hårt virke,
lövvirke, -päinen med dåligt huvud;
trånghuvad; obegåvad; (tyhmä) dum. -pää
dum|huvud, -skalle, -seinäinen med hård(a)
vägg(ar). -sin brynsten; bryne -t -n.
kovasti (adv.) hårt; starkt; strängt; skarpt;
svårt; (paljon) mycket, duktigt; (erittäin)
synnerligen, särdeles; aika ~ rätt mycket
(duktigt); tarvita ~ (välttämättömästä)
behöva nödvändigt,
kova||suinen (hev.) hård-, styv|munt, -mynt.
-suisuus2 hård-, styv|munthet. -suolainen
hårdsaltad. -sydäminen hårdhjärtad,
-sy-dämisyys2 hårdhjärtenhet. -vatsainen med
trög måge (hårt liv); hårdlivad. -ääninen 1.
(a.) högljudd. 2. (s. rad.) ks. kaiutin.
272
L — kreditiivi
-äänisesti högljutt, -ääniskoje (rad.)
hög-talarapparat. -äänistoisto
högtalaråtergiv-ning. -äänisyys2 högljuddhet,
ko veli (äst., puus.) krokkniv; skölp -en -ar.
kove|jmmin (komp. adv.) hårdare; starkare;
strängare; svårare; (enemmän) mer;
(äänekkäämmin) högre; puhu(kaa) tala högrel
-neminen hårdnande, -nnus hårdnande;
(karkaisu) härdande; härdning;
rangaistuksen ~ skärpande (skärpning) av ett straff,
-ntaa* göra* hård(are) jne.; vrt. kova;
(karkaista) härda; ~ rangaistusta (kuria)
skärpa2 ett straff (disciplinen), -ntua*
ks. koveta,
kove||ra urholkad; urgröpt; (notkokas)
inböjd, svankig; (fys.) konkav, -rankupera
konkavkonvex. -ro ks. -r a. -rokirves
gröp-yxa. -rrus urholkning, urgröpning, (-veitsi
ks. k o veli.) -rtaa* ur|holka, -gröpa2;
skölpa2. -rtua* bli ur|holkad, -gröpt;
ur|-holkas, -gröpas2, -rtuma urholkning,
urgröpning; (lääk.) nisch -en -er. -ruus2
konka-vitet.
kove||ta* 1. bli hård(are); hårdna; bli
starkare), sträng(are), skarp(are); (karkaistua)
härdas; bli härdad; skärpas2; bli häftig(are),
svår(are). 2. (kuv.) ~ jllk läxa upp (fara ut
mot) ngn; vrt. kova. -ttaa* stärka2; (kuv.)
förhärda; (lääk.) fixera.-ttuma förhårdning,
hårdnad -en -er; (lääk.) skleros -en;
(kädessä) valk -en -ar.
kovike* styvning; (tärkkelys) stärkelse; vrt.
j ä y k i s t e.
kovin (adv.) särdeles, synnerligen; (hyvin)
mycket; mäkta; (liian) alltför; (ylen)
ytterst; ei ~kaan kiitollinen inte så värst,
(j.) vidare tacksam; ~ paljon särdeles
(synnerligen, alltför) mycket; ei ~ paljon
inte alltför (så värst) ’mycket; ~ kaukana
(oleva) (mycket) långt aVlägsen; ~
erilainen i hög grad (ytterst) olik; — vähän
mycket (alltför, ytterst) litet; ~ suuri mycket,
mäkta stor; ~ suppea (ahdasrajainen)
starkt begränsad; minun tekee ~ mieleni
jag har stor lust.
kovistaa hålla* strängt; hålla* efter (ngn);
(ahdistaa) ansätta *; (torua) skrupensa
(upp); taga* i upptuktelse,
kovi||te* ks. -k e. -ttaa* (er. tärkätä)
förstyva; stärka2.
kovuus2 hårdhet; styrka; stränghet; skärpa;
häftighet; fasthet; vrt. kova. -aste
hårdhetsgrad. -asteikko hårdhetsskala, -koe
(tkn.) hårdhetsprov.
kranaa||tinheitin* (sot.) granatkastare, -tti*
granat -en -er. (-srapnelli granatshrapnell.
-tuli granateld.)
krappi* 1. (ksv. värimatara, Rubia
tincto-rum) kräpp -en. 2. ks. seur. -puna krapprött.
krapu* ks. r a p u; Kravun kääntöpiiri (mni.)
Kräftans vändkrets, -la ks. k o h m e 1 o.
(-ensiapuasema dagen-efter-|station,
-klinik.)
krassi (ksv.) 1. piha~ (Lepidium sativum)
krasse-n. 2. inliaani~ (Tropaeolum majiis)
indiansk krasse, blomsterkrasse,
kravatti* ks. solmio,
krediitti* (kaup.) ks. luotto,
kredit (kirjnp.) kredit, -iivi (pnk.) kreditiv
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
