- Project Runeberg -  Finsk-svensk ordbok /
449

(1968) [MARC] [MARC] Author: Knut Cannelin, Aulis Cannelin, Lauri Hirvensalo, Nils Hedlund - Tema: Dictionaries
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - N - nenänhuuhtelu ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

nenänhuuhtelu — neuvo

new

-n (huuhtele näsdusch, - juuri näsrot. -
nipukka nästipp, -nyrpistys rynkning på näsan;
näsrynkning, -pieli /an.7 näsvinge, -pää
näsj-spets, -tipp. -tyvi näsrot -en. - varsi näsrygg
-en.) -ontelo näshåla.-peili (lääk.) nässpegel,
-piuvi näsknäpp, -rengas (Ink.) näsring; (el.)
nosring. -rusto näsbrosk. -side näsbinda,
-stää: ~ vene rantaan dra upp fö ren av en
båt på land. - verenvuoto näsblödning, - viila
nålfil. –ääni näs|ljud, -ton, (fon.)
nasal-Ijud. –äänne (fon.) nasalljud. -ääntiö (fon.)
nasalvokal.

neo||logi (usk., k.hist.) neolog. -logia neologi.
-logismi (kiel.) (uudisjsana, -muodostuma)
neologism. -mysiini (frm.) neomycin.
neon †kem. Ne) neon -et. -kilpi neonskylt,
-putki neonrör. -valaisin neonlampa, -valo
neonljus. (-mainos neonlljus]skylt.)
nepotismi (oman suvun suosinta, er. hist.)
nepotism -en.

nereidi (myt. merenneito) nereid -en -er.
nero snille -t -n, geni -et -er. -ka& -kkaan
snillrik, genial, genialisk; ~ ajatus (m.)
snilleblixt"; ~ piirre snilledrag -kkaasti snillrikt,
genialiskt, -kkuus2 snillrikhet, genialitet -en.
neronleimaus snilledrag -et -. -lahjat pl
snille-gåvor. -leimaus snilleblixt, -merkki tecken
på snille; snilledrag -et -. -näyte snilleprov.
-palvonta genikult; snille| dyrkan, -kult.
-tuote snille[fost|er -ret -alster. - voima
snillekraft, -välähdys snilleblixt -en -ar.
nero||patti 1. (älynystyrä) geniknöl -en -ar.
2. (nerokas, kekseliäs hnk.) fiffikus -en -ar.
-suoni snille låder, -ådra. -ton som saknar
snille (genialitet); andefattig, -ttomuus2
brist på snille (genialitet); andefattigdom,
-työ snillebragd, -us2 snillrikhet, genialitet,
nertsi (keskieurooppal. vesikko, er. sen nahka)
nerts, nerz -en -ar. -kauluri nerts-,
nerz|-boa. -turkki nerts-, nerz|päls.
neskahvi neskaffe.

neste vätska; (veri~) (blod)plasma -t;
muodossa i flytande, vätske|form. -en(pinta
vätskenivå, -vaihdunta, -vaihto
vätske|-omsättning, -ombyte.) -inen vätskig; (yhd.)
med... vätska; kirkas~ med klar vätska,
-jarru (tkn.) hydraulisk broms, -jännitys
(ksv.) turgor; osmotiskt tryck, -kaasu
f ly t ga s. -kompassi vätskekompass,
»korkeus vätskenivå, -kytkin hydraulisk
koppling. -lukko vätskelås. -moottori
hydraul-motor. -mäinen flytande; vätskeartad;
-mäi-set tavarat våtvaror; ~ olotila flytande
(aggregationstillstånd; -mäisenä ks. -e n
muodossa, -määrä vätskemängd. -
nosturi hydraulisk domkraft, -paine
hydrauliskt tryck, -patsas vätskepelare, -pinta
vätskeyta, -pisara vätskedroppe,
-purkauma vätskeavsöndring. -rele dopprelä.
- vas tus vätskemotstånd. (-koje
hydro-reostat -en -er.) -ytin kondensator, -yttää*
(tkn.) kondensera; komprimera till vätska;
bringa i flytande form. -yty|ä* kondenseras;
övergå i flytande form; -vä kondenserbar.
nestor (vanhin, kunniavanhus) nestor -n.

-iolai(nen fk.hisl.J 1. [s.] nestorian -en -er.

2. [a.] nestoriansk. -suus2 nestoria nism.)
netka (j., yhd.) böjd. -polvinen hjulben t.
-selkäinen ks. notko~

netto (kaup.) netto -t. -hinta nettopris. -
lisäys nettoökning, -paino netto vikt. - tappio
nettoförlust, -tulo nettoinkomst, -tulos
nettobehållning, -tuotto nettoavkastning,
-voitto (puhlovoilio) netto|vinst,
-behållning; vrt. p u h t o~.
neula nål -en -ar; pujottaa lanka ~an träda
nålen på tråden, -kirja nålbok. -kirje nålbrev.
-koe nålprov; (pisto ~) stickprov, -kone
nålmaskin, -kotelo nålhus -et -. -mainen
nållik. -nen (havup.) barr -et -. -n(hieno
nålfin. -kanta nålhuvud, -kärki nåls|udd,
-ända. -muotoinen nålform|ad, -ig. -numero
nålnummer, -nuppi nålhuvud, -pidin
nålhål-lare. -pisto nål|styng, -sting; -stick,
[-politiikka nålstingspolitik.] -silmä nålsöga. -
terävä nålvass.) -paperi nålbrev -et -. -pato
(vsr.) nåldamm. -rahat pl nålpengar, -rasia
nål|ask, -fat. -(si)sto (havup.)
barr|kläd-nad, -skrud, -tehdas nålfabrik, -tyyny
nåldyna. - venttiili (tkn.) nålventil, -viila
nålfil.

neule (vrt. neulos) sömnad; (puikko~)
stickning; yhd. trikå-, -lanka stickgarn; vrt.
ompelulanka. -paita trikåskjorta;
stickad skjorta, -puin (tav. pl), -puku
stickad dräkt, trikådräkt. - työ stick-, stick
-nings|arbete; stickning,
neuloa (ommella) sy*; (kuloa sukkaa) sticka
(strumpa).

neuloma||kone stick-, (mrt.) sy|maskin. -silkki
sysilke. - tarvikkeet pl sy|tillbehör,
-behörs-artiklar. -työ sömnadsarbete;
stickningsarbete.

neulo||minen syende; stickande, -mo syateljé;
trikåfabrik -en -er. -nnaiset pl stickade,
virkade, trikå |varor, -nta* sömnad;
stickning. -s (sauma) söm -men -mar; (kudottu)
trikå I vävnad -en -er, -vara; stickad (virkad)
vara. - ttaa* : ~ jllk låta* ngn sy (sticka) ngt.
neurai|lgia (lääk. hermokipu) neuralgi -n.
-lginen neuralgisk. -steeninen neurastenisk.
-steenisuus2, -stenia (heikkohermoisuus)
neurasteni -n.
neurokirurgi neurokirurg, -a neurokirurgi,
neutra 11 ali (nen) neutral, -ali (rasva [ kem.]
neutralfett. -suus2 [kern.] neutralitet, -viiva
[shk.[ indifferenslinje. - vyöhyke [shk.]
neutralzon.) -liteetti* neutralitet,
neutri (kiel.) neutr|um -et -er (-a), -ino (fys.)

neutrino. -sukuinen neutral; av detkön.
neuvo 1. råd -et -; ( ~nta) inrådan; (ohje,
osoitus) anvisning, instruktion; (vihje) vink;
kysyä fråga ngn till råds, rådfråga ngn:
pyytää j il be ngn om råd; hän tietää
kaikkeen han vet råd för allt; kyllä aika ~n
luo (snl.) kommer tid, kommer råd; kenen
~sta? på vems inrådan? hän antoi minulle
hyviä ~ja han gav mig goda råd
(upplysningar, anvisningar, instruktioner). 2.
(keino) utväg; medel; ehkäpä jtk tulee (keksitään)
~ksi det blir väl ngn (ngt) råd; en tiedä, mikä
~ksi jag vet mig ingen (inget) råd; ei ole
muuta ~a det blir inget annat råd (det
finns ingen annan utväg); muuta ~a ei ole

någroxi annan utväg (något annat medel)

finns (ges) det into; mikä nyt ~ksi? (mitä
tehdä?) vad är (vad var) att göra? mikä
minulle (tässä) tulee ~ksi (mihin ryhtyisin?)

15 — C ånn eli n ym, Suomalals-ruotsalaineri suursanakirja

449

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sun Dec 10 02:07:12 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/fisv1968/0463.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free