Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - R - ruoti ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
ruoti — ruskotus
rus
ruoti* (ksv.) skaft -et -: vrt. r u o t o.
ruotia* (poistaa ruodol) bena; (kuv.) bena
ut; utbena; analysera; dissekera; (penkoa)
peta (i ngt),
ruoti i {lainen (ruotusotamies) rotesoldat,
-mummo rotegumma, -ukko rotegubbe,
-vaivainen rotehjon -et -.
ruoto* (kalan ~) (fisk)ben -et -; (sulan
skaft -et -; (evä~) strål|e -en -ar; (piikki)
tagg -en -ar; (puukon) tång|e -en -ar;
(sateenvarjon) spröt -et -. -inen benig;
(piikkinen) taggig, -kala benfisk.
ruotsalai||nen 1. (s.) svensk -en -ar; f
svens-k|a -an -or. 2. (a.) svensk, -sittain enligt
svenskt mönster; på svenskt manér.-s
(niminen med svenskt namn. -peräinen av
svenskt ursprung, [-syntyinen] av svensk
härkomst, -rotuinen av svensk ras [-[härkomst].-] {+[här-
komst].+} -seutu svenskbygd, –suomalainen
svensk-finsk, -syntyinen av svensk
härkomst [börd]; [som är] svensk till börden,
-taa försvenska, -taminen försvenskande,
försvenskning, -tua försvenskas; -tunut
försvenskad. -tuminen försvenskning, -uus8
svenskhet; [kiel.] svecism. -valtadet svenska
väldet, - vastainen svenskfientlig,
-ystävällinen svenskvänlig.)
ruotsi (kiel.) svenska(n); ~a puhuva
svensktalande.
ruotsi||kko* 1. (a.) svensksinnad. 2. (s.)
svekoman -en -er. -n(aikainen [som år, [-härstammar]-] {+här-
stammar]+} från den svenska tiden, -kielinen
svenskspråkig, svensk, -kiihkoinen 1. [a.]
svekomansk. 2. [s.] svekoman -en -er.
-maalainen rikssvensk, -mielinen
svensksinnad. -mukaisuus8 [kiel.] svecism. -nos
svensk översättning; översättning till
svenska; försvenskning, -pihlaja [Sorbus [-scan-dica]-] {+scan-
dica]+} ox|el -eln -lar. -puoleinen på svenska
sidan belägen, -ruotsi rikssvenska, -taa*
översätta * till svenska; försvenska, -taja
svensk översättare; översättare till svenska,
-taminen översätt|ning, -ande till svenska;
försvenskning, -val|ta: -lan aika [hist.]den
svenska tiden, -voittoinen med svensk
övervikt [majoritet]; ~ puhe tal med svensk
brytning. - voittoisuus2 svenskt inflytande;
[kiel.] svecism.) -tar svensk |ä -an -or.
ruotu* (sol.hist.) rot|e-en -ar; jakaa ~ihin
indela i rotar; rotera, -inen (yhd.): viisi~
med fem rotar, -jako roteindelning,
rotering. (-inen indelt. -laitos
indelningsverket.) -järjestelmä rotehållning; ks. ed.
-kunta rot|e -en -ar. -lainen 1. ks. -s o t
a-m i e s. 2. ks. -v a i v a i n e n. -laitos
indelningsverket. -mestari rotemästare,
-rasitus indelnings-, roterings|besvär -et -.
-sotamies rotesoldat, -talollinen, -tilallinen
rotebonde, –ukko rotegubbe, -vaivainen
rotehjon -et–, -vapaus2 rotefrihet, -väki
den indelta militären; (j.) militär; mennä
-väkeen gå in i militären,
rupa* (mrt. roska) smolk -et; (sakka) gorr
-et; (sohjo) mörja; (muta) dy -n, gyttja;
(törky) skräp -et. -inen dyig, gyttjig,
gorrig.
rupa||tella *, -ttaa* småprata; (sam)språka,
snacka, kallprata; (ilakoida) glamma, -tte-
li ja pratmak|are, -erska. -ttelu, -tus
samspråk; småprat; snack -et, kallprat -et.
rupea||ma (vanh.) tiden mellan två måltider;
(jakso) skede -t -n; (tovi) stund; ögonblick;
yhteen ~an utan uppehåll; i ett sträck; på
en gång. -minen börjande, -n ks. ruveta,
rupeu||tua* 1. bilda skorv; bli skorvig. 2.
(mrt.) ks. ruveta, -tuma skorvighet,
skorvbildning, skorv -en.
ru|pi2* skorv -en; (haavan~) (sår)skorpa;
ruva; tulla -velie bli skorvig; bilda skorv;
olla -vessa, -vella vara skorvig. -konna ks.
korpi-, r u p i|s a m m a k k o. -lisko
(Molge palustris) stora vattenödlan, -nen
skorvig. -sammakko (Bufo bufo) padd]a
-an -or. -suus2 skorvighet,
rupla rub|el -elli - (-ler). -n(kurssi rubelkurs.
-seteli rubelsedel.)
rupuli (mrt. rokko) koppor pl; (tuhka ~)
mässling; vrt. rokko,
rusah]|dus brak -et. -taa* braka, -taminen
brakande.
rusakko(jänis) (Lepus europaeus) tysk
(europeisk, rysk) hare; fälthare,
rüsen||nus krossning; joutua -nuksiin råka i
kläm; bli krossad, klämd, -taa* krossa;
(kuv.) förkrossa, -tua* krossas,
rusetti rosett -en -er.
rusikka* (nyrkki) knytnäv|e -en -ar.
rusikoida tilltyga, tilltufsa; gå* illa åt (ngt);
(kuv. morkata) häckla; malträtera.
rusina russin -et -. -kakku russinkaka, -keitto
russinsoppa, -laatikko russinlåda. -nsienten
russinkärna, -soppa ks. -k e i 11 o.
rusk||aa knaka; (jymähdellä) braka; (kalskaa)
gnyz; vrt. r ys k|ää, -e. -e knakning; brak
-et; gny -et.
ruskea brun. -hko brunaktig. -ihoinen
brun-hyllt. -karvainen brunhårig. -kiharainen
brunlockig. -n(kellervä,-keltainen brungul;
brandgul, -kirjava brunspräcklig. -
punainen brunröd, -täplikäs ks. -t ä p l ä i nen.)
-partainen brunskäggig, -raitainen
brunran-dig. -silmäinen brunögd; (s.) brunett -en
-er. -tukkainen med brunt hår; brunhårig;
(nainen) brunett -en -er. -täpläinen med
bruna fläckar; brunfläckig; (el.)
brun-skäckig.
ruske htava brunaktig. -ttaa göra solbränd,
brun. -ttua* bli brun; (päivettyä,
ahavoitua) bli solbränd; -ttunut sol-, brun|bränd.
-1 tuma brun fläck -en -ar; solbränna, -tus
solbränna -n. -uttaa* bryna2; (tkn.)
brunera.
rüskistaa (keit.) bryna2.
rusko 1. (aamu~, ilta~) rodnad. 2. (hev.
nimenä) brunt |e -en -ar. 3. (yhd.) brun-, -hiili
(geol.) brunkol.(-kerrostuma brunkolslager.)
-inen rodnande, -kaali brunkål. -kivi ks.
ruuni~. -levä brunalg -en -er, -maa
brun-, (ruoste~) rost|jord. -multa
brunockra, -rautias (hev.) fux -en -ar; vrt.
raudikko. -sammal brunmossa, -sokeri
farin-socker. -sälpä brunspat. -tatti grynsvamp,
-ttaa* 1. itr skifta i rött; rodna. 2. tr göra*
brun; (polttaa ruskeaksi) bränna8 brun;
brunbränna2, -ttua* bli brun; (päivettyä)
bli sol-, brun|bränd. -tus (taiv.) rodnad;
(päivetys) solbränna*
625;
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
