Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - S - suruvaippa ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
suruvaippa — suun
sorg-löshet; bekymmerslöshet;
(välinpitämättömyys) likgiltighet; (usk.) ks. ed.
-vaippa (prh. Vanessa antiopa) sorgmantel,
-verho sorgflor -et -verhollinen draperad,
behängd med sorgflor; flor (draperad,
-behängd. -virsi sorgesång, - vuosi sorg(e)år.
survai||sta stöta3; (pistää) ränna2; ~ miekalla
stöta (ränna) svärdet i ngn. -su stöt -en -ar.
surviainen (päiväkorento, Ephemera vulgala)
dagslända.
survin stöt|el -eln -lar, stöt -en -ar; (huhmar)
stamp -en -ar. -jauhot pl stampmjöl. -kone
(tkn.) krossmaskin, -ruuhi stampho.
survo||a (murskata) krossa; (survimessa)
stampa; stöta*, -in ks. s u r v i n. -nta*
kross|ning, -ande; stampning, -s (solse) mos
-et; -ksel (kaiv.) bokmjöl.
susi 1. (Canis lupus) (hukka) varg -en -ar;
(vanh., kuv.) ulv -en -ar; ~ lammasten
vaatteissa en ulv i fårakläder. 2.
vrakstycke; (Suom. r.) varg; jst tulee -
(kelvoton kapine) (kuv.) ngt misslyckas, blir
ett missfoster, -hauli varghagel. –ilves
varglo, -koira varghund, -kuoppa
varggrop. -puu (mtsh.) »varg»; vargträd;
grov-k vis tigt träd. -taimi (mtsh.) vargplanta;
spärrvuxen planta, -tarha varggård.
suspensiivinen (lykkäyksen, esteen aiheuttava)
suspensiv; ~ vaikutus suspensiv verkan; ~
veto suspensivt veto.
sussu (j.) ks. heila, henttu,
suti sudd -en -ar. -a* sudda; bestryka*; ~
saippualla intvåla,
sutjakka smidig; böjlig; flink,
sutka||illa ks. s u t k a u t e 11 a. -us (sanan—)
kvickt infall -et -; (sukkeluus) kvickhet,
vits -en -ar; (ivallinen) snärt -en -ar.
-utella vitsa; (suustaan) säga, komma fram
med kvickheter,
sutki[|a (lyödä, hutkia) daska, rappa (till
ngn), -nta* dask -en; daskande, rappande,
suu 1. (an.) mun -nen -nar; (kuin) yhdestä
—sta med en mun; hän jäi kuivin suin det
gick hans näsa förbi; han fick ingenting
(blev utan); syödä —hunsa äta upp; saitko
mitään —husi (—hun pantavaa)? fick du
ngt att äta (till livs)? lasketella —staan
kirouksia utfara i förbannelser; pitää pahaa
—ta vara grov i munnen; hän ei saanut
sanaa —staan han var oförmögen att yttra,
fick inte fram ett ord; pitää —nsa kiinni
(olla vaiti) tiga; ~ kiinni! tig! (kark.) håll
käft(en)! pudota (kaatua) —lleen falla
framstupa (på näsan); suin päin hals över
huvud; huvudstupa. 2. (aukko) öppning,
mynning; sataman (salmen) — inlopp -et;
lasku— utlopp -et; joen —lia, —ssa vid, i
flodens mynning; sataman —lia, —ssa vid, i
inloppet till hamnen; 3 kilometriä (km)
joen —sta 3 kilometer (km) uppför floden.
3. (sni.): jäädä seisomaan oven —hun bli
stående vid dörren; illan —ssa framemot
aftonen; i kvällningen; panna avain —lie
(lukkoon) sätta nyckeln i; avain on —lia
nyckeln sitter i (låset).
suui|de* (kiila) kil -en -ar; (tulppa) propp
-en -ar: (tilkki) plugg -en -ar. -della* kyssa,
-delma kyss; (j.) puss -en -ar. -haara (joen)
mynningsarm. -havi (j.) ks. -k o p u. -hi-
litelmanmukaisesti suu
nen, -kappale (mus.) munstycke -t -n. -
kapula (m. kuv.) munkavle, -kko(nen) puss,
kyss -en -ar. -kopu käbb|el -let; pitää
(kovaa) —a käbbla; munhuggas*,
suula (el. Sula bassana) havssula.
suulaenluu (an.) gomben -et -.
suu||laki gom -men -mar. -las -laan
munvig; talför; (puhelias) pratsam; -laasti
munvigt. -laus2 munvighet; talförhet,
pratsamhet. -liekki (sot.) mynningsflamma, -liina
munskydd, -llinen I. (s.) 1. (tulppa) propp
-en -ar; (tynnyrin) sprund -et -. 2.
(suun-täysi) en munfull. -llinen II. (a.) muntlig,
-llisesti muntli|gt, -gen. -luukku (uunin)
ugnslucka, -n (hoito munvård. -kostuke ngt
att dricka, fukta strupen med. -liike
munrörelse.)
suunnanmuutos ändring av riktning (kurs);
kurs-, (kuv.) front-, (valt.)
regimförändring; tehdä — lägga om kursen; (kuv.) slå,
kasta om; lägga om på en ny bog. -
määrää vä (kuv.) tongivande; (suuntaa-antava)
auktoritativ; normgivande, -näyttäjä som
anger riktningen, -osoitin riktningsvisare,
-vaihdin (tkn.) omkastare; (shk.)
reverserare. -vaihdos (kuv.) kursförändring, -vaihto
(tkn.) riktningsväxling; omkastning,
suunna|lta* 1. (ohjata) rikta; styra2; (johtaa)
länka; (kohdistaa) inrikta (jhk på ngt); ~
aseensa jtk kohti rikta sitt vapen mot ngt;
~ kulkunsa (matkansa) jnnk styra (ställa)
sin kosa (kosan) ngnstans; sätta kurs på
ngt; ~ askelensa jtk kohden styra sina steg
mot ngn; ~ uusille urille länka in på nya
banor; ~ linja (mnm.) slå ut en linje.
2. (abstr., kuv.) hänen mielenkiintonsa on
aina ollut -ttuna (suuntautuneena) samalle
taholle (samaan tavoitteeseen) hans intresse
har städse varit inriktat åt samma håll
(på samma mål); — huomionsa jhk inrikta
(rikta) sin uppmärksamhet mot (på) ngt.
-ton (suuren suuri) kolossal, enorm; (ennen
kuulumaton) oerhörd; (tavaton) ofantlig;
(ääretön) gränslös; kasvaa -tiomaksi bli
enorm (kolossal); växa övermåttan,
-tto-masti kolossalt, enormt, oerhört; ofantligt;
(kohtuuttomasti) över hövan; övermåttan.
-ttomuus2 ofantlighet, orimlighet,
suunni||kas -kkaan (mat.) parallellogram
-men -mer. (-särmiö ks. s u u n t a i s~.)
-lleen (noin) ungefär; cirka; vid pass;
(lä-hes) nära nog; approximativt; (jotenkin)
ngt så när; ~ niin ungefär så; såvidlag; så
vid pass. -staa (urh., sot.) orientera; (tkn.)
insyfta; rikta in. -staja orienterare,
-stau-tua* orientera sig. -stautuminen, -stus
orientering. -tella* planera, planlägga*;
projektera; (laatia luonnos) göra* utkast (till ngt);
(piirtää) konstruera; (viitoittaa) utstaka;
(laatia) uppgöra*; utarbeta; (aikoa)
berama; -lellu kokous (matka) det (den)
planerade, beramade mötet (resan),
suunnitelma plan -en -er; (ehdotus) projekt
-et -; (suunnittelu) planläggning: planering,
-llinen plan |enlig, -mässig. -llisesti
plan;-enligt, -mässigt. -llisuus2 plan|enlighet,
-mässighet. -n(mukainen planmässig;
plan-enlig. -mukaisesti plan |mässigt, -enligt.
701;
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
