Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - T - tuija ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
tui
tuija — tukialus
tui ja (ksv. Thuja) tuj|a -an -or, (elämänpuu)
livsträd.
tuijo||ttaa* stirra; glo3, -tus stirrande;
gloende.
tuiju (liten, usel) oljelampa,
tuik I lahdella ks. -ahtaa, -ahdus glimt -en
-ar; blink -en -ar. -ahtaa* glimma; glimta;
blinka; (loistaa) tindra,
tuikata* 1. — tuli jhk sticka (tutta) eld
på ngt. 2. ~ esille sticka* fram. 3. (harv.
tuikkia) glimma, blinka,
tuike* glimt -en -ar; tindrande,
tuike||a 1. skarp; (räikeä) bjärt; ~ pakkanen
bister köld. 2. (ankara) bister; —t silmät
stickande ögon; genomträngande blick. 3.
(tiuskea) barsk, (äkäinen) ilsken,
-asanai-nen skarp, amper, -asilmäinen med bister
(genomträngande) blick, -asti skarpt;
genomträngande; bjärt; stint, -us2 skärpa;
bjärthet.
tuiki (aivan) alldeles; fullkomligt;
(kerrassaan) rent av; (vanh.) platt; stört; (ylen)
ytterst; (erittäin) högst; ~ kelvoton
alldeles (fullkomligt, helt, totalt) oduglig; ~
mahdoton stört omöjlig; ~ tärkeä ytterst
viktig; högviktig; vital; livsviktig; ~
tarpeellinen oundgänglig; ytterst (högst)
nödvändig; ~ tuntematon vilt främmande,
tuikkaa * ks. tuikkia,
tuikkari pryl -en -ar.
tuikkia* glimma, glimta, blinka; (loistaa)
tindra.
tuikku* 1. (tuiju) (usel) oljelampa. 2.
(kynttilänpätkä) dank, talgdank. 3.
(ryyppy) sup -en -ar; snaps -en -ar; knäpp -en -ar;
~ murheeseen en tröstetår -en.
tuikuttaa* (tuikkaa) (svagt) glimta, tindra;
flämta; brinna flämtande,
tuim||a 1. (kova) skarp; (ankara) sträng,
bister, amper, barsk; (kiivas) häftig;
(töykeä) brysk; (koppava) morsk; karsk. 2.
(nopea) snabb; (hurja) vild; (raisu) yr,
yster. 3. (vihainen) arg, ilsken, ond.
4. (keit.) (mrt.) (suolaton, vähäsuolainen)
osaltad; för litet saltad, -aa (mrt.) suga
(i magen); minua — det suger i magen på
mig (av hunger), -eta* bli skarp(are),
häftigare) jne. -istua bli häftig; bistra till; få
ett bistert uttryck; (kiivastua) brusa upp.
-uus2 skärpa; häftighet; bryskhet; morskhet,
karskhet; stränghet; bisterhet.
tuisk j| ahdus flykt -en; sväng -en -ar. -ahtaa*
(lentää) flyga*; ~ lentoon flyga upp:
(pyrytä) yra*; (leimahtaa) — ilmituleen
flamma upp i ljusan låga; (tiuskaista) snäsa
(till); (syöksyä) störta; (heilahtaa) svänga2
(sig om), -e vimmel, yra; myller; liv o.
leverne; fläng -et. -ea ks. tiuskea. -u
(lumi—) yrväd|er -ret, snöyra; tuulessa ja
—ssa i ur och skur. (-ilma yrväder. -lumi
yr-, driv|snö.) -uta (prs.) yra*; umpeen
-nnut igenyrd, -uttaa* (prs.): —lunta det
yr; det är yrväder; snön yr; ~ umpeen yra
igen.
tuiterissa: olla — (leik.) vara litet på
snusen, litet sned, onykter,
tuittu||päinen hetlevrad; kort om huvudet;
(pika—) snar|stucken, -sticken; (äkäinen)
argsint, vresig, -päisyys2 snar|stuckenhet,
770;
-stickenhet; argsinthet; vresighet. -pää
brushuvud.
tuiverta|a*: tuuli — puunlalvoja vinden
rycker, sliter i trädkronorna; tuulen -ma
vindpinad.
tukah||duttaa * kväva2; (kuv.) förkväva2;
undertrycka2; (saada vaiennetuksi)
nedtysta; (ehkäistä) hämma; (pidättää) hålla
tillbaka; återhålla*; (kukistaa) slå* ned;
kväsa; (hillitä) dämpa; -duttava kvävande,
kvav; ~ kiukkunsa undertrycka (hålla
tillbaka) sin ilska, vrede; ~ alkuunsa kväva i
sin linda; ~ kapina kuva (undertrycka, slå
ned, kväsa, betvinga) ett uppror; ~ vapaus
undertrycka (förkväva) friheten; ~ ääni
förkväva rösten; ~ omantunnon ääni tysta ned
samvetets röst; döva (tysta) sitt samvete;
-duleltu kiukku återhållen ilska,
-duttami-nen kvävande; förkvävande,
undertryckande; (vaimentaminen) nedtystande, -duttava
kvävande; (painostava) tryckande, kvav,
kvalmig; dov. -duttavuus2 kvalmighet;
dovhet. -tua* kvävas2; -tunut kvävd,
tukal||a (vaikea) svår*; (pulmallinen)
brydsam, kinkig, kritisk; (ahtaalla oleva)
beträngd; (huolestuttava) prekär; ~ asema
brydsam (kinkig, svår) belägenhet; prekär
situation, -uus2 svårighet; brydsamhet,
kinkighet.
tukan||juuri hårrot. -kasvu hårväxt,
-leik-kuu hårklippning, (-kone
hårklippnings-maskin.) -lähtö hår I avfall -et, -fällning,
-raja hårfäste,
tuk|e* ks. -ko; olla -keessa vara (till)täppt.
tuke|a* tuen stöd(j)a*; ge stöd (jtk åt ngt);
(lujittaa) förstärka2, (vahvistaa) styrka2;
(kuv.) (antaa tukea, avustaa) understöda*;
väitteensä -miseksi för att ge stöd åt, finna
stöd för sitt påstående; tätä käsitystä -e
kokemus denna uppfattning finner stöd hos,
stödes av erfarenheten; jnk -mana
understödd av ngn.
tukeh||du|s kvävning; förkvävning; -ksissa,
-ksiin (halv)kvävd. -duttaa* kväva; komma*
(ngn) att kvävas;vrt. tukahduttaa. - tua*
kvävas2; ~ savuun kvävas av rök. -tummen
kvävning, -tumiskohtaus kvävningsanfall,
tuke||minen stöd(j)ande. -mistoiminta
stödverksamhet. -ta ks. tukkia, -utua
stöda, basera sig (jhk på ngt), -va stadig;
(luja) fast; (pitävä) hållbar; (vankka) solid,
(-rakenteinen [hnk., el.] kraftigt, [es.]
stadigt byggd.) -vasti stadigt, fast, bastant,
-vatekoinen stadigt byggd; bastant, -vuus2
stadighet, fasthet, hållbarhet; stöddighet.
tukholmalainen 1. (s.) stockholmare. 2.
(a.) stockholmsk.
tuk|i2* 1. (konkr.) (pönkkä) stöd -et -;
stötta; sträva; (kiinne) fäste -t -n; —en
varassa (oleva) uppstöttad. 2. (kuv.): olla
jnk -ena stöda ngt; antaa -ea (kuv.) ge stöd
åt ngt; olla vailla -ea (ja turvaa) vara utan
fäste; (kuv.) äga varken huld eller skydd;
jnk tueksi som stöd för ngt. -ainen 1.
(aidan tükiseiväs) stötta; stödande
gärdsgårdsstör. 2. (leik. tukipalkkio) stödpremie;
subvention, -akseli stödaxel. -alue (sot.)
bas-, stödje|område. -alus (mer. s.) moder-,
depå-, stöd|fartyg; (Int.) hangarfartyg.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
