Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
12
strängknipporna, äfven under den vegeterande spetsen, der
ännu inga cellsträngar (kärl) hunnit i knippan utbildas.
Knipporna bildades uteslutande endast af safceller, alldeles lika
dem som sammansatte det utanför knippan stående
safdels-paret, ehuru dessa sjelfständiga drabanter ännu ej antagit
deras halfmånform, utan voro trekantiga med basen vänd in mot
knippan.
Vi hafva sålunda hos denna bräken en safring, som
visserligen ganska snart upphör att tillväxa, emedan hans
egentliga uppgift sjaies vara endast att utbilda hårda och fasta,
bastlika celler, för att gifva stambladet dess stadga, men
samma förhållande tyckes ega rum äfven hos ofvan anförda
enfrö-bladiga växter, ty äfven deras safring torde hafva en temligen
kort lifsperiod, alldenstund, sedan deras stam nått en viss
tjocklek, han ej vidare tilltager; åtminstone visar det sig sådant hos
de allmänt odlade Calodracon Jacquinii, Dianella coerulea,
Dra-cæna terminalis m. 11. Skulle man nu göra den invändningen
att visserligen Acrostichi alcicornis stamblad böra räknas till
stammens delar, men att deraf ej följer att de öfriga
bräken-formernas höra till stammen, så borde man äfven per
analo-yiam förklara Drakblodsträden, i följd af deras tydliga
safring, ega stam, men de öfriga Monocotyledonerna, som, utom
i toppen, sakna en sådan, vara stamlösa.
Sålunda talar för ormbunkarnes stamblads natur af
stam-delar dels att de tillväxa i spetsen och dels att hos
Acrosti-chum (Platycerium) alcicorne en tydlig safring deri blifvit
iakttagen, ty det vore sannerligen att alldeles upphäfva hela
begreppet af blad, om till dem räknades sådana organer som
både ega safring och hafva deras tillväxtspunkt i spetsen.
En safring har förut blifvit funnen endast hos Isoëtes,
ty Hofmeister säger bestämdt i sitt mästerliga arbete: Ön the
liigher Cryptogamia (ed. Currey, Lond. 1862), sid. 372: r:as
far as our knowledgo extends, Isoëtes alone of all the vascular
cryplogams possesses a cambium layer, which is reneived yearly
Hvaraf uppkomma månne de knippor af bastlika celler
som hos Equisetacece sitta i stråets leder omedelbart under
öfverhuden och som bilda dess upphöjda åsar? Sannolikt af
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
