Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
23
tro det derför vara naturenligare att anse stambladen for
grenar, som äro utplattade, i knoppen nästan alltid inrullade och
ined begränsad tillväxt i toppen, ungefär som blomställningen
bos Borragineæ och Droseraceæ. Till bevisningen för denna
åsigt kan dessutom läggas en iakttagelse af ej ringa vigt,
hvilken vi gjorde under Februari 18GG på en allmänt odlad
brä-ken, Acrostichum (Platycerium) alcicortie, denna högst
egendomliga växt, som från ett mot jorden tätt nedtryckt, tjockt,
svam-pigt och af öppet parenchym bildadt bladlikt organ
uppskjuter talrika i rad anordnade, grofva och hornlika stamblad
(fruktbärande och sterila grenar), hvarigenom växten ej ringa
erinrar om Strq)tocarpi. t. ex. Str. Saundersii Bot. Mag. tab.
5251.
För att i vår ringa mån bidraga till lösningen af denna
intressanta och vigtiga fråga, ansågo vi lämpligast att
undersöka bräkenformer med mycket fasta och hårda stamblad,
hvarför vi först höllo oss till nyssnämnda epiphyt, hvars
rötter visa samma byggnad som andra epiphyter bland Aroideai
och Orchideæ derigenom att de äro täckta af ett rothylle,
sammansatt af vackra nätceller. Valet var lyckligt som nu
skall visas. Ty redan vid det första tvärsnittet genom
stambladets skaft (stipes~) funno vi en bred, sammanhängande ring
af ljusare färg och fastare byggnad, hvilken, liksom hos
Dra-cæna, Dianella m. 11., afskiljde den ringformiga barken från
det inre staraparenchymet, deri de spridda kärlknipporna
(rättare cellsträngknippor, Leitzellenbündel: Caspary) ligga
inströdda. I längdsnitt visade sig denna ring bestå af långsträckta,
med de smala spetsarne mellan hvarandra inskjutna, således
bastlika celler. Högre upp, d. v. s. i den öfre bladlikt
utplattade delen, befanns denna ring (safring) vara upplöst i
lika många eller rättare sagdt dubbelt så många delar soin
kärlknippornas antal. Ty i tvärsnitt af den bladlika
öfver-delen visade sig tydligt att hvarje knippa omfattades på begge
sidor, mellan sjelfva knippan och öfverhuden, af ett par
halfmånformiga safstycken, skiljda från knippan genom flera
mellanliggande lager af parenchym. I det unga stambladet var
förhållandet enahanda, dessa safceller åtföljde öfverallt cell-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
