Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
18
nas och månarnes omloppstider och afstånd. Pascal skulle
sålunda icke blott egt fullständig kännedom om
gravitationslagen, hvarom visserligen redan mången före honom hade en
dunkel aning, utan äfven tillämpat densamma på de
vigtigaste företeelserna i verldssystemet.
Dessa meddelanden af Chasles, egnade att åt en
fransman vindicera äran af den mest storartade upptäckt, som
någonsin blifvit gjord, kunde ej undgå att väcka en litlig
sensation inom hela den lärda verlden och att framkalla
tvifvelsmål, hvilka dock, i betraktande af herr Chasles stora
anseende som vetenskapsman och särskildt såsom forskare i de
matematiska vetenskapernas historia, i början framställdes med
varsamhet och undseende. Man frågade, huru det kom till
att Pascal, då han så mycket sysselsatt sig med läran om
gravitationen, icke sjelf publicerat någonting derom, samt huru
det var möjligt att Newtons biografer, som dock bordt vara
väl underrättade, ingenting vetat om hans tidigare relationer
med Pascal. Den första anmärkningen besvarades dermed,
att Pascal underlåtit att gifva allmänheten del af många
andra undersökningar, hvarmed han sysselsatt sig och hvars
resultater man efteråt funnit bland hans qvarlemnade
anteckningar; den sednare omständigheten förklarades derigenom,
att Newton öfverlefde alla sina ungdomsbekanta (han dog
1727 vid 84 års ålder), hvarföre de underrättelser om hans
första studier, som efter hans död kunde sammanbringas,
måste vara mer eller mindre osäkra och ofullständiga.
Emellertid ha från andra håll röster begynt höja sig allt
mera högljudt emot äktheten af hela den framlagda
korrespondensen. Man har framhållit, att stilen och skrifsättet i de
föregifna Pascalska brefven äfvensom några i dem berörda
förhållanden röja en sednare tid. I ett af dem jemföres
attraktionen med den kraft, hvarmed skummet i en kaffekopp
drages till bredden deraf. Härvid har blifvit anmärkt, att
kaffet ej ännu var i bruk på Pascals tid, utan först omkring
1669 genom en turkisk ambassadör allmännare infördes i
Frankrike. Denna invändning synes dock vara af mindre
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
