Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
53
lersta och vestra Europa kunna i detta afseende vara
bekym-merfria. Deras nationer äro så talrika, deras språk så
utbredda och kända äfven på andra nationaliteters områden, att
en Tysk, en Fransman eller en Engelsman, då han i ett
arbete, som uteslutande tillhör den allmänna vetenskapen,
begagnar sitt modersmål, aldrig behöfver frukta, att det nya,
han deri har att frambringa, skall sjunka i okändhetens
Lethe. — Betänkligare redan är modersmålets begagnande i
sådana arbeten hos nationerna af andra rangen, såsom t. ex.
Skandinaverna. En skandinavisk vetenskapsidkare, som
skrifver på sitt modersmål, vare sig att detta är svenska, danska
eller norrska, kan väl räkna på att blifva förstådd i de till
Skandinavien hörande länderna och dessutom i Finland, d. v. s.
af veten3kapsidkarne för 9 till 10 miljoner menniskor,
hvartill ännu kan i undantagsfall räknas en och annan
vetenskapsidkare i England och Tyskland, som möjligen till följe af
språkens nära förvandtskap tager notis om den skandinaviska
forskarens arbete. Men för det stora flertalet af
vetenskapsmän, just på vetenskapens egentliga börser, der den
vetenskapliga varan får sitt rätta och blifvande värde, förblir hans
produkt fullkomligen obekant. Är det då att undra öfver, om
Linné skref på latin och Berzelius på tyska? — Bedröfligast
gestaltar sig vetenskapsmannens ställning i detta afseende hos
de små folken på Europas periferi, isynnerhet dem, som
tillhöra för Europa främmande folk- och språkstammar, och till
hvilka tyvärr vi Finnar enkannerligen måste hänföras.
Antagom, att en finsk matematiker eller naturforskare har något
nytt af vigt att förkunna i sin vetenskap och att han gör
detta på Finska. I denna drägt skall hans forskning blifva
känd af ett tiotal landsmän, som äro hemma i vetenskapen,
men för den öfriga verlden förblir den ett terra incognita, i
fall hans arbete icke rent af är ett sekularverk. Hade
Castrén skrifvit på Finska, är det blott alltför säkert, att han
och, hvad värre är, äfven hans arbeten vore i det närmaste
obekanta i Europa, medan dessa nu, spridda der som de äro
på latin och tyska, utgöra en källa för kunskap om de
finska folken och språken.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
