Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
17
mänhet lysande lågors ljus skulle härröra af fasta kroppars
glödgning i lågan. Beträffande gas- och ljuslågor anser
Frankland det vara bevisadt, att sotet, som ur dessa lågor afsätter
sig på kroppar, hvilka införas i lågan, icke är rent kol, utan
innehåller väte, som man endast kan utdrifva genom
ihållande stark glödgning i en atmosfer af klorgas. Under
fortgången af sina undersökningar fann Frankland, att många
lysande lågor finnas, som omöjligen kunna innehålla fasta
partiklar. Sålunda afgifver lågan af metallisk arsenik, som brinner
i syrgas, ett mycket intensivt hvitt ljus: då nu arseniken är
flygtig vid 180° och dess förbränningsprodukt,
arseniksyrlig-heten, vid 218°, medan glödgningstemperaturen för fasta
kroppar åtminstone uppgår till 500°, är det alldeles omöjligt att
fasta partiklar kunna finnas i arseniklågan. Likaså, om man
låter ångan af kolsvafla brinna i syrgas, uppkommer dervid
ett så lysande ljus, att man knappt kan uthärda dess sken;
men i denna låga kunna ej heller, såsom man lätt kan finna,
fasta partiklar förekomma. Äfven vid kolsvaflans förbränning
i qväfoxidul uppstår ett så bländande ljus, att det begagnats
vid fotografering, då man haft behof af mycket hastig
ljusverkan. — Andra dylika exempel kunde anföras. Frankland
påminner om det starka sken, som fosforn vid sin
förbränning i syrgas frambringar och anser det utmärkt intensiva
ljuset dervid icke härröra af den bildade fasta fosforsyran,
såvida denna redan vid rödglödgningshetta är gasformig, men
den temperatur, som vid förbränningen uppkommer, är vida
högre och öfverstiger till och med den, vid hvilken platina
smälter.
Af dessa och andra skäl anser Frankland, att glödande
kolpartiklar icke äro orsaken till gas- eller ljuslågornas sken,
utan att dessa lågors lysande ljus härrör af täta, men
genomskinliga kolväteångors utstrålning. Vidare leder sig
Frankland till den slutsats, att gaser och täta ångor blifva tysande
vid mycket lägre temperaturer än luftformiga vätskor af en
jemförelsevis låg specifik vigt och att detta resultat till en
stor del, om ej helt och hållet är beroende af gasens eller
ångans natur, såvida lättare gaser, som icke lysa vid en gif-
2
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
