Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
32
(Bidrag tilt kännedom af Finlands natur och folk, 11 häftet
p. 79—86) syntes mig vara af så stort intresse, att den
äfven förtjenade en kemisk undersökning, — Då bergarten
delvis är temligen grofkornig, var det möjligt att undersöka de
särskilda beståndsdelarna hvar för sig. Likväl kunde icke af
fältspaten och olivinen rent material i tillräcklig mängd
erhållas, så att deras analyser endast äro approximativa.
Hvartdera mineralet löstes i saltsyra. Fältspaten, som endast till
en del löste sig deri, befanns innehålla ungefär 44 proc.
kiselsyra, 26 proc. lerjord jemte något jernoxid samt 13—14
proc. kalk, hvilket tydligen anger en kalkfältspat.
Olivin-analysen gaf åter 40,40 proc. kiselsyra, 36,36 proc.
jernoxidul samt ung. 20 proc. magnesia, hvilket utvisar en högst
jernrik olivin, närmast öfverensstämmande med den af Struve
analyserade olivinen ur liyperiten från Asbyn i Elfdalen, som
uppgifves innehålla 35,55 proc. jernoxidul.
Den hypersthenartade beståndsdelen analyserades med
kolsyrad! alkali, hvarvid erhölls:
Spec. vigt.....= 2,71—3,24.
Kiselsyra...... 50,18.
Jernoxidul..... 18,35.
Magnesia...... 11,31.
Kalk........ 19,49.
99,33.
Såväl af analysen som af den spec. vigten skulle nu
framgå, att mineralet icke vore hyperslhen utan diallag, och
bergarten således icke hyperit utan gabbro. Då emellertid
de yttre karaktererna (den betydliga hårdheten o. s. v.)
synbarligen ånge hvpersthenen, måste den höga kalkhalten och
den låga spec. vigten tillskrifvas något af kalifältspaten, som
trots den sorgfälligaste utgallring inmängt sig i den till
analysen använda massan.
4. Undersökning af ett i hyperion befintligt nytt mineral
af sekundär natur. Detta mineral utgör en sprickfyllnad,
såsom tydligen visar sig af dess förekomst på sprickor eller
klyfter uti ofvannämnda hyperit (vid Tiperjärvi i Eura
socken). Detta ådagalägges äfven deraf, att mineralet vid slag
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
