- Project Runeberg -  Öfversigt af Finska Vetenskaps-Societetens Förhandlingar / XI. 1868-1869 /
33

(1853)
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

33

af hammaren lätt sönderspjelker i oregelbundet prismatiska
afsöndringsstycken, hvilkas längdrigtning är vinkelrät mot
klyftväggarna.

De fysiska karaktererna af detta mineral äro följande:
brottet jemnt och splittrigt; färgen mörkgrön; strecket ljusare
grönt; matt; ogenomskinlig; mild; hårdheten = 2,5; spec.
vigten = 2,62.

För blåsröret i tång smälter det temligen lätt, stundom
under någon uppbrusning, till en svart magnetisk kula; löses
lätt i borax med jernreaktion; i fosforsalt likaså men med
lemning af kiselsyreskelett; smälter med soda till en svart
kula; sönderdelas vid kokning i saltsyra utan uppbrusning;
ger upphettad i tillsmält rör vatten.

Analysen utfördes med saltsyra och jernets oxider
åtskildes genom titrering med öfvermangansyradt kali. Den gaf:

Funnet. Beräknadt.
Kiselsyra . . . . . . . 33,68. 33,45.
Lerjord..... . . . 12,15. 12,26.
Jernoxid . . . . . . . 6,80. 6,37.
Jernoxidul . . . . . . 15,66. 16,59.
Magnesia . . . . . . . 17,92. 18,43.
Kalk...... . . . 1,34. 1,43.
Vatten..... . . . 11,49. 11,47.
99,04. 100,00.

Formeln kan således sättas =

2(&Siü) + 3 (63 Si) + 8aq = RgiLSwHs,
uti hvilken = I Ä1 och \ Fe samt R=i§ Mg, 595 Fe och Ca,
Denna sammansättning närmar mineralet till
jernchlori-ten (Delessiten). Från öfriga i Finland uppträdande
sekundära mineralier: degeröit, skotiolit, wittingit, m. fi. med hvilka
den företer en viss yttre likhet, skiljer den sig väsendtligen
genom sin lerjordshalt. Den utgör sålunda ett nytt species,
för hvilket jag får föreslå namnet Euralit efter dess fyndort.

Lerjordshalten visar f. ö., att icke blott hypersthenen
utan äfven labradorn bidragit till dess uppkomst. Också äro
hvardera i dess närhet ganska förvittrade.

3

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sun Dec 10 02:10:19 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/fivetsoc/11/0043.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free