Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
35
Denna tennmalm ger, upphettad med borax för
blåsröret, en af jern svagt färgad perla, som genom fladdring blir
oklar (emaljartad), hvilket antyder tantalsyra; med soda och
salpeter erhålles en svag reaktion för mangan. — Spec.
vigten = 7,21—~,24, således temligen hög.
Kristallerna äro något otydliga till följe af flutna kanter
och hörn. Formen är i allmänhet pyramidalisk, samt bildas
vanligen af P, æP och Poo, hvilka dels äro enkla, dels
utbildade till tvillingar. De förekomma temligen ymnigt, men
öfverstiga sällan storleken af 5mm.
Ytterligare om den Cliasles’ska hrefsamlingen.
Läsarne af denna öfversigt torde erinra sig den
polemik, som egt rum angående äktheten af den betydande
samling hittills outgifna från Pascal och hans samtida härrörande
bref och andra dokumenter, hvaraf den franska akademikern
Chasles säger sig vara i besittning och hvarur ban tid efter
annan gjort meddelanden inför Vetenskaps-Akademien i Paris.
Denna polemik, som till en början gällde upptäckten af
gravitationslagen, har sedermera hvälft sig kring den icke
mindre intressanta frågan om teleskopets uppfinning och de
första dermed gjorda astronomiska upptäckterna. Brefvens
tendens synes vara att åt Galilei vindicera hela äran af dessa
upptäckter samt förringa den andel häri man velat tillskrifva
Huygens. Vi skola här i största korthet redogöra för den del
af brefvens innehåll, som berör den sistnämnde, samt det
svaromål de framkallat.
De egentliga aktstyckena utgöras af tre bref utan årtal,
vexlade emellan Huygens och en fransk lärd Boulliau. Den
sistnämnde meddelar Huygens, att Pascal af Galilei erhållit
ett instrument, som förstorar föremålen underbarligen och
hvarmed man i närheten af Saturnus varseblifver någonting
ovanligt. Galilei hade gjort denna observation och oaktadt sin
svaga syn trott sig upptäcka en drabant till Saturnus, hvilken
gjorde sitt omlopp kring planeten på 15 dagar 222/3 timmar.
Sedan Boulliau sjelf förgäfves sökt konstatera detta faktum,
sände han instrumentet till Huygens, tilläggande: ^Voyez donc
par vous-mesme, si pius heureux serez; alors la gloire vous
en appartiendra.""
Dertill svarar Huygens, att han med det af B. erhållna
instrumentet, som han ytterligare fullkomnat, sett icke
allenast ringen, utan äfven drabanten, samt genom fortsatta obser-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
