Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
36
vationer under två månader öfvertygat sig om, att dess
omloppstid verkligen var 15 d. 222/3 t. Hans afsigt vore att åt
denna satellit gifva namnet Galilei; dock ville han
dessförinnan inhemta B:s mening om saken.
Ett tredje bref innehåller Boulliaus svar, deri ban söker
öfvertala Huygens att behålla upptäckten för sin egen
räkning utan någon inblandning af Galileis namn, tilläggande
dessa insinuanta ord: "Vous me comprenez. Quant à moy, au
sujet de cette affaire, vous pouvez compter sur ma discretion.11
Den skugga dessa bref synas kasta på en celeber
landsmans minne, har förmått Belgiska Vetenskaps-Akademien att
tillsätta en särskild komité för frågans utredning. I sitt
under fjolåret afgifna utlåtande söker komitén först framhålla
inre motsägelser och orimligheter i de anförda brefven,
särskildt betonande omöjligheten för den 77-årige Galilei, som
nästan var blind, att sysselsätta sig med tillverkning af
instrumenter samt ihärdiga nattliga observationer. Derefter
framställes det egentliga sakförhållandet enligt historiska källor
och autentiska bref.
Huygens, som redan tidigt sysselsatt sig med dioptriska
studier och upptäckt lagen för ljusets brytning genom
konvexa sferiska linser, tillämpade denna teori på konstruktionen
af teleskoper, som genom honom förbättrades och
fullkomnades till den grad, att han kunde betjena sig af en 100-faldig
förstoring. Då ban den 25 Mars 1655 rigtade sitt nya
16-fots teleskop mot himlahvalfvet, såg han Saturnus med sina
två utbredda armar (ringen) och nära dertill en liten stjerna,
som han förmodade vara en drabant. Denna gissning
bestyrktes genom fortsatta observationer. Efter tre månader
meddelade han åt Here astronomer sin upptäckt gömd under ett
anagram. Omloppstiden som han då uppgaf till 16 d. 4 t.,
blef först flere år sednare bestämd med den i det Boulliauska
brefvet omnämnda noggrannheten. Det ofvan citerade andra
brefvet af Hu}’gens låter förmoda, att ban skulle haft
kännedom om ringen redan innan han upptäckte drabanten.
Förhållandet var likväl och måste vara alldeles motsatt. Ty för
att utröna ringens verkliga skapnad erfordrades långvariga
iakttagelser gjorda vid olika ställningar af planeten. Det var
också först ett år sednare som Huygens meddelade
astronomerna denna sin andra upptäckt under ett nytt anagram.
Utrymmet medgifver icke att här upptaga de öfriga skäl
på hvilka komitén stöder sitt slutliga omdöme, som
naturligtvis utfaller emot autenticiten af de Chlasles’ska dokumenterna.
L. L.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
