Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
110
kor i bergens inre, kölden föranleder dess kristallisering,
hvarvid det utvidgas med den styrka, att bergen remna i sina
fogningrar och sönderfalla efterhand i grus och i stoft. Jernet
O O c
eller rättare dess föreningar tyckas stå i hemligt förbund med
de förstörande elementerna: så benägna äro de att öfvergifva
äldre förbindelser, att ingå nya, att förena sig med syre, med
kolsyra, med vatten. De uppträda dessa jernföreningar
derföre icke blott i de fasta bergmassorna; de åtfölja alla
bergens förvittriugs- och sönderdelningsprodukter: de förekomma
i grus, sand och lerlagren, likasåväl som i åkerjorden. Den
rostgula färg, de lösa jordlagren ofta ega, lerans rödfärgning
vid bränning, rosten som afsätter sig ur vattnet, tyda på en
sådan jernets inblandning och allestädesnärvaro.
Af de jernhaltiga mineralier, som med någon
betydenhet framträda på jordytan, är nästan intet lösligt i vatten.
Ändå anträffas jern i varma och kalla källor, i vattnet af sjöar
och floder. Huru har jernet dit inkommit, huru håller det sig
der upplöst? Förhållandet är, att jernet vanligen ingår i
vattnet såsom kolsyrad jernoxidul, jerncarbonat, samma förening,
som bland jernmahnerna omtalades under namn af jernspat.
Jerncarbonatet är väl i och för sig olösligt i vatten. Men
vatten, som innehåller fri kolsyra, har förmåga att upplösa
Here eljest olösliga ämnen och upptager äfven jerncarbonatet.
Då nu allt vatten, som på jordytan framträder, är mer eller
mindre kolsyrehaltig!, bar man äfven att vänta sig jern i allt
vatten upplöst. Men denna jernhalt, som i allmänhet är
ganska ringa, kan äfven vara så obetydlig, att den med vanliga
igenkänningsmedel icke kan omedelbart upptäckas. Först när
vattnet i större mängd afdunstas eller intorkas, finner man
jernet i den torra återstoden. Äfven när vattnet är mättadt
med kolsyra, behöfves 1,646 skålp. deraf för att upplösa 1
skalp, jerncarbonat, hvari knappt ’/2 skålp. jern ingår.
Så länge denna lösning är oförändrad, håller sig
jerncarbonatet der upplöst. Men om kolsyran förflyger, afsätter
sig jerncarbonatet i fast form och bildar färglösa krystaller.
Har syret tillträde till lösningen, så aflägsnas äfven kolsyran
genom syrets och vattnets förenade inverkan; jernoxidulen
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
