Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
112
tet möjligen skyddas för syrsättning; om nemligen kolsyran
hastigare skulle från vattnet bortgå, kunde den, såsom
specifikt tyngre än luften, lägga sig öfver källan och afskära
luftens och syrets tillträde. Det i källan afsatta jerncarbonatet
kan dock efterhand, åtminstone delvis, sönderdelas. Den
dervid bildade jernockran behöfver större utrymme än det
jern-carbonat, hvarur det uppkommit, och måste få rum emellan
det ofvanliggande äldre lagret af ockra och källans naturliga
botten.
Man kan lätt föreställa sig, att detta utrymme, som
genom den ständigt fortgående bildningen af jerncarbonatet och
dess sönderdelning blir allt mera upptaget, slutligen blir så
knappt och trångt, att det afsatta ämnet vid sönderdelningen
måste lyfta upp hela det ofvanliggande lagret af ockra och
drifva det småningom i höjden mer och mer. Att tillgången
är sådan i verkligheten, finner man deraf, att dylika
ockerlager ofta stå högre än källornas nivå och bilda små kullar.
Lika lätt kan man äfven finna, att trycket af dessa ständigt
tillvexande lager och kullar slutligen blir så stort, att källan
blir tvungen att söka sig ett annat utflöde, der den möter
mindre hinder. Källorna täppa sålunda sjelfva sitt utlopp och
såsom minnesmärken efter dem qvarstå blott de ur dem
afsatta mineralmassorna.
Man skall säkert finna det tvifvelaktigt, huruvida en
kemisk sönderdelning af ifrågavarande art, en så i tysthet
verkande naturprocess, kan utveckla en sådan kraft, som
erfordras för att från stället upplyfta tunga mineralmassor, såsom
dylika ockerlager i alla fall äro. I sjelfva verket är dock
denna kraftyttring en småsak emot den ofantliga styrka, som
man trott sig vara berättigad att tillskrifva den kemiska
affi-niteten eller frändskapskraften, äfven i de fall då den
långsamt och i största tysthet är verksam. Ty på dess
oemotståndliga styrka då den hastigt, med buller och brak
urladdar sig, föreligga talrika och förfärliga bevis i de
förstörelser, de exploderande ämnena — krut, nitroglycerin, grufgas
o. s. v. — åstadkomma; och detta i följd deraf att
sönder-delningsprodtikterna behöfva större utrymme än de föreningar
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
