- Project Runeberg -  Öfversigt af Finska Vetenskaps-Societetens Förhandlingar / XI. 1868-1869 /
116

(1853)
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

116

verbringare af syre från atmosferen till kolet och det skulle
säkert lyckas jernet att bränna upp allt kol, att förvandla det
till kolsyra, om ej solen åter skulle spränga förbundet,
frigöra syret och skänka kolet åt vextlifvet åter. Å andra
sidan om vexter ej skulle finnas, skulle allt jern vara högre
syrsatt, vara oxid. Der dess oxidul finnes, der finnes äfven
organiskt lif. Då nu vid förmultningsprocessen kol
förvandlas till kolsyra och jernoxiden till oxidul, finner man lätt,
huru det genom dessa ämnens förening uppkomna
jerncarbo-natet, jernspaten, upplöst i kolsyrehaltig! vatten allmänt kan
anträffas.

Likt en annan Proteus undergår jernet den ena
förvandlingen efter den andra och återtager omsider igen sin förra
gestalt. Innehålla de förmultnande ämnena svafvel, såsom
fallet är med dem, som härstamma från djurriket, så förenar
sig svaflet med jernet och svafvelkis, magnetkis eller s. k.
vat-tenkis utkrystalliserar. Dessa föreningars hvardera
beståndsdel upptager sedan syre ur luften, hvarigenom jernvitriol,
svafvelsyrad jernoxidul bildas. Jernvitriol håller sig oförändrad
endast i torr form eller i beröring med förmultnande
vextäm-nen, hvarföre man mycket ofta finner den utkrystalliserad vid
kärrdiken i sådan ymnighet, att dikkanterna nästan äro hvita
deraf. Upplöst i vatten och under syrets tillträde förändrar
sig jernvitriolen ganska snart och ger upphof åt en på syre
rikare mörkbrun ockra, hvilken ännu innehåller 6 proc.
svafvelsyra eller 1/5 af jernvitriolens svafvelsyrehalt. — Denna
ockra ger nu åter i beröring med förmultnande ämnen
upphof åt kolsyrad jernoxidul — jerncarbonat — och
kretsloppet är fulländadt för att återbegynna.

De nu anförda förhållandena äro tillräckliga att förklara
uppkomsten af våra sjö- och myrmalmer. Tilläggas kunde
att vid förmultningen en vextsyra bildas, som fått namn af
källsyra och äfven bidrager till jernoxidulens upplösning.

Jerncarbonatet, den kolsyrade jernoxidulen, upplöst i
kolsyrehaltigt vatten, kommer genom åar och bäckar till ytan
af sjöarnes vatten. Der begynner på den vida ytan syre att
upptagas; kolsyran viker undan med detsamma och vattnet

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sun Dec 10 02:10:19 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/fivetsoc/11/0128.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free