Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
120
qvarlemna de sina jernskeletter såsom centralpunkter eller
kärnor, kring hvilka jernet i den närmaste omgifningen
aflag-rar sig. Att de skulle bidraga till att göra de olösliga
jern-föreningarne lösliga, såsom det sker vid
förmultningsprocessen, är knappt troligt och icke nödigt att antaga.
Kastar man en blick på de analyser, som blifvit gjorda
från olika lokaler för att utröna sammansättningen af sjö- och
myrmalmer, så 6er man, att beståndsdelarna, om också hos
alla desamma, dock äro betydligt olika till den myckenhet,
hvari de i malmerna ingå. Jernoxidhalten varierar från 35
till 75 procent och utgör väl i medeltal 60 procent;
vattenhalten varierar från 7 till 18 proc.; manganoxid, kiselsyra,
lerjord likaså. En ringa halt af svafvel- och fosforsyra är
isynnerhet anmärkningsvärd, emedan svafvel och fosfor så
märkbart inverka på det af malmen tillverkade jernets
godhet. Jernet är i allmänhet mycket ömtåligt för fremmande
inblandningar. Huru olika hvarandra äro ej tackjern, stål
och stångjern, och det i följd af en ringa men olika
myckenhet kol, som ingår i hvarje af dem; litet fosfor gör jernet
sprödt och kallbräckt; svafvel, arsenik, koppar i minsta mängd
gör det rödbräckt, d. v. s. osmidbar! eller sprödt i glödhetta.
Att dessa jernmalmer på jordytan måste ega en
vidsträckt utbredning är lättare att inse, än att de någonstädes
kunna saknas. Man har anmärkt såsom någonting
egendomligt, att de förekomma i grannskapet af långsamt flytande
floder, hvilka dela sig i stillastående, sumpiga vattensamlingar
och gölar, såsom Elbe, Spree, Neisse o. a., eller i sjöar,
hvilka erhålla sitt tillflöde från floder och elfvar — Sverige,
Norge, Finland och äfven norra Ryssland, dessa tusen sjöars
länder äro derföre den egeutliga hemvisten för sjömalmerna.
Sjö- och myrmalmerna höra till de nyaste
jernmalms-bildningarne, och frambringas fortfarande under våra ögon.
Huru länge har deras bildning redan fortgått? Frågan kan
ställas allmännare och afse alla de jernmalmer, hvilka utom
varierande fremmande tillblandningar, hufvudsakligen bestå af
jernoxid och vatten. Svaret blir då: dessa jernmalmer hafva
bildats så länge vexter funnits på jorden: stenkols- och brun-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
