Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
121
kolslasren, som äro de mest storartade minnesmärken af en
O J
förgången vegetation, äro äfven mycket rika på jernmalmer —
allt jern i England och Skottland tillgodogöres ur malmer
från stenkolsberg, hvilka dessutom i undre lagren innehålla
kalksten, så att alla för jerntillverkningen nödige materialier
— malm, kol och kalk — kunna upptagas ur samma grufva.
Hvad särskildt sjö- och myrmalmerna beträffar, så
finnes intet skäl att antaga, det deras bildning numera skulle
upphört, då samma vilkor för deras uppkomst alltid
förefinnas. För jernindustrin är det dock icke nog att veta, att
sjömalmerna regenereras; det vore vigtigare att hafva det
ut-redt, inom huru lång tid denna återvext eger rum. För
frågans experimentella lösning har ingenting blifvit gjordt, så
lätt det också vore att uttömma malmen ur några af de
o-räkneliga små insjöar, der den förekommer, och sedan
noggrannt observera, huru dess återvext framskrider. Man har
ofta trott på en mycket snabb återvext: 30—40 år skulle
vara tillräckliga att åter gifva en uttömd sjö dess
malmfyndighet. Men att denna återvext i allmänhet måste ske
mycket långsammare, följer af allt, hvad man numera känner om
dessa malmers uppkomst och af hvad i det föregående äfven
blifvit framställdt. Redan Carl Rinman, som 1792 på Kongl.
Bergskollegii befallning gjorde en resa i Savolaks och
Karelen för att undersöka malmtillgångarne derstädes, anmärker
angående sjömalmens tillvext: om malmerna inom kort tid
genererades, tyckes med samma skäl kunna förmodas, att
sjöarne uti Savolaks och Karelen måste vara alldeles uppfyllda
af malmer, såvida dessa uti forntiden legat ostörda, hvarföre
han äfven antager, att denna generation sker mycket
långsamt. Denna långsamhet är, såsom sades, lätt förklarlig.
Vattnet kan innehålla endast en ringa mängd jerncarbonat
upplöst, blott en del deraf kan hinna till sjöar och lämpliga
ställen för att hopsamlas till malmlager; mycket deraf
fördelar sig åt andra håll; en del kan qvarhållas i lerlagren, en
annan del bortföres längs floderna till hafvet, der den
bildade oxiden bidrager att hopgyttra och sammankitta lösa
jordmassor.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
