- Project Runeberg -  Öfversigt af Finska Vetenskaps-Societetens Förhandlingar / XI. 1868-1869 /
124

(1853)
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

124

Om den ögonsjukdom, som kallas grå starr.

Af F. von Becker.

(Föredrag vid årsdagen den 29 April 1869.)

Till ätnne för det föredrag, som det i dag tillkommer
mig att hålla, har jag valt en sjukdomsform, känd redan i
ur-äldsta tider, och som, ehuru aldrig lifsfarlig, ja ej ens
medförande några kroppsliga smärtor, dock är af den mest
ingripande betydelse för patientens hela återstående lefnad. Det
är för en populär framställning af grå starr och dess
behandling som jag på en stund utbeder mig Herrskapets
uppmärksamhet. Ehuru den nu ifrågavarande sjukdomen tillfölje af
denna sin vigt redan långt fore vår historiska tid blifvit både
uppmärksammad och bearbetad, har dess behandling dock
alltid lemnat kännbara luckor och brister att fylla för
efterkommande generationer. Först under sednaste fem år har det
lyckats, hufvudsakligast genom den om alla ophthalmologins
delar så högt förtjente v. Grsefe’s outtröttliga bemödanden och
snille, att bringa behandlingen till den grad af säkerhet och
fulländning att, åtminstone i hufvudsak, knappast något mera
torde vara möjligt.

Innan jag dock går till besvarandet af frågan: Hvad
förstås med starr? torde det vara nödigt att med några ord
rekapitulera det anatomiska förhållandet hos de delar af ögat,
som i det följande närmare komma i fråga.

Såsom bekant är ögat ett klotformigt organ, på hvars
främre sida en genomskinlig hinna i form af ett urglas är
fästad. Denna genomskinliga del kalla vi hornhinna (cornea).
Den är blott att betrakta som en fortsättning af ögats
allmänna yttersta hinna, den i dagligt tal s. k. ögonhvitan
(sele-rotica). Under denna finnes en till största delen af blodkärl
bestående hinna, äilerhinnan (chorioidea), som dock ej är full-

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sun Dec 10 02:10:19 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/fivetsoc/11/0136.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free