Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
139
som i förbigående nämndt, ännu en af de förnämsta i Paris
praktiserande ögonläkarne för i sitt sigill.
Under tidernas lopp hade man emellertid kommit till
följande förenklade metod. Efter det pupillen blifvit starkt
utvidgad med atropin, instacks en med hvass spets försedd,
mot basen bredare, triangelformig knif på ena sidan af
hornhinnan tvärsigenom främre kammaren, parallelt med iris, så
att spetsen åter utträngde genom motsatta randen af
hornhinnan. Genom att vidare framskjuta den mot basen allt
bredare knifven, genomskars hornhinnan i sin periferi, så att en
lapp innefattande hälften eller litet mera af hornhinnan,
uppkom. Genom det sålunda gjorda såret infördes en liten hake
eller knif, hvarmed genom pupillen främre linskapseln
sönderskärs. Härefter uthjelptes medelst lindrigt tryck och
Da-viel’ska skeden linsen ur ögat. — Efter verkställd operation
slöts ögat medelst mouche-plåster, charpi och bindel på 4 à
6 dagar, under hvilken tid patienten orörlig måste ligga på
rygg, på det att sårkanterna ej måtte rubbas utan läkningen
ostördt försiggå. Sedan åtgick i medeltal ännu vanligen en
3 à 4 veckor innan patienten kunde utskrifvas.
Ofta nog hände det emellertid att kanterna af det stora
såret ej jemnt och väl hopvexte; att ett stort ärr som
hindrade ljusets inträde i ögat uppstod, eller t. o. m. i värsta
fall att hela hornhinnan genom inflammation och suppuration
förstördes, hvarigenom ögat gick förloradt. Till följe af den
retning iris var utsatt för, såväl genom de införda
instrumenten, som genom den utträngande starren uppstod likaledes i
ögats inre delar ofta en ögat förstörande inflammation.
Under sjelfva operationen kunde dessutom lätt, äfven utan
operatörens förvållande, en större eller mindre del af ögats
innehåll utflyta genom det stora, gapande såret.
Allt detta gjorde att mången operatör fortfarande höll
sig till depressionen, som erfordrade mycket mindre kirurgisk
färdighet och vana. Orsaken hvarför depressionen numera
likväl öfvergifvas, ligger hufvudsakligast deri att man,
oak-ladt alla försök, dock ej kunnat bortresonnera det faktum, det
den i glasvätskan nedtryckta linsen fortfarande der agerar
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>