Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
140
som en fremmande kropp, och förr eller sednare ger
anledning till en smygande inflammation, hvarigenom slutligen
synförmågan ohjelpligen går förlorad. Exempel härpå hafva vi
beklagligen flere äfven här i Finland, der ända till sednaste
år depressionen så godt som uteslutande blifvit gjord.
På ett utomordentligt tillfredsställande sätt har man
ändtligen under sednaste, på vigtiga ophthalmologiska upptäckter
6å rika, decennium lyckats att öfvervinna nyssnämnda
olägenheter vid extraktionen. — I stället för att förlägga såret
i hornhinnan, förlade man det enligt Jakobsson’s föredöme i
randen af ögonhvitan, i en kärlrikare textur än hornhinnans.
Följden häraf var en lättare och säkrare läkningsprocess, och
ett ärr, som ej ingrep på den genomskinliga hornhinnan.
Man lärde sig att undvika krossningen och retningen af iris,
genom att ur densamma utklippa ett sektorslikt stycke,
hvarigenom icke blott fri genomgång för starren vanns, utan
afgifver en dylik utklippning äfven ett af de kraftigaste medel
vi känna emot inflammationer i åderhinnan i sin helhet,
såsom von Græfe i sitt epokgörande arbete öfver botandet af
svart starr först visat. Genom införandet af dessa begge
förbättringar erhölls visserligen redan en märkbar förbättring i
operationsresultaterna; dock återstod ännu det stora gapande
såret, med detsamma åtföljande faror och olägenheter.
Äfven detta har det numera lyckats v. Græfe, att genom
införandet af sin nya s. k. modifierade linearextraction, reducera
till minsta möjliga dimensioner.
Första beskrifningen på denna metod lemnade v. Græfe
i sitt Archiv år 1865, och har densamma sedan dess
undergått diverse minutiösa detaljförbättringar. Metoden utmärker
sig framför de förut brukliga derigenom, att medelst en liten
subtil knif, hvars spetsiga och skarpa bett är l*/4 svensk tum
långt och blott en knapp linie bredt, en nästan lineär snitt
lägges så att dess midt tangerar öfre delen af hornhinnan.
Genom detta sår utklippes sedan iris, och sönderrifves främre
linskapseln som vanligt. I stället för att likväl som förut
brukligt var, och äfven v. Græfe i början gjorde vid denna
sin nya metod, medelst i ögat införda instrumenter utdraga
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
