Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
10
sats ännu står ofürkränkt bland de högst sannolika
hypotesernas rad och att Jülg i en ny lärorik skrift: ’"’Über Wesen
und Aufgabe der Sprachwissenschaft mit einem Überblick über
die Hauptergebnisse derselben" (Innsbruck 1868) framställer
densamma såsom särdeles betydelsefull. Men icke nog
dermed; han instämmer tillochmed i den åsigt, som tilldelar sjelfva
uppfinningen af skrifkonsten åt samma Turanier, i det han
yttrar (sid. 34): . . ’"Aus der Durchforschung dieser
unschätzbaren Tafeln stellt sich zur Gewissheit heraus, dass die
assyrische Keilschrift aus einer ursprünglichen Bilderschrift
hervorgegangen und dass sie von einem skytischen oder
tura-nischen Volke erfunden worden ist; für die assyrische oder
überhaupt für eine Semitische Sprache konnte diese dafür
durchaus nicht passende Schrift nicht erfunden worden sein.
. . . Die Erfindung der Schreibkunst verdanken wir daher höchst
wahrscheinlich einem turanischen, weder einem arischen noch
semitischen Volke. . W. Lagus.
En ny åsigt om de Indogermanska språkens «rhein.
Det har hittills gällt och gäller väl ännu i dag som ett
axiom inom den komparativa språkforskningen, att de folk,
hvilka tillhöra den Indogermanska språkstammen, alle, med
Sanskritfolket i spetsen, hafva sin vagga i Asien. Detta
antagande har dock aldrig blifvit underkastadt någon egentlig
pröfning och undersökning, utan plägar man fastmer endast
derifrån utgå och deraf draga vidare slutledningar; i sjelfva
verket eger det ingen bestämd upphofsman, då hvarochen
linguist i sin mån hyllat och utspridt detsamma, utan att
närmare bevisa eller redogöra för de grunder, hvarpå det låter
stödja sig. Det tysta samtyckets tid torde ändtligen vara
förbi och forskningen hädanefter se sig tvungen att endast på
öppet utsagda skäl och motskäl yttra sig i den så vigtiga och
intressanta frågan. Den berömde Sanskritisten Theodor
Ben-fey har nemligen i sitt högst lärorika företal till A. 1’icks
för-tjenstfulla arbete "Wörterbuch der Indogermanischen Grund-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
