Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
32
moraliska eller artistiska grunder. Kinkel påpekar att Lössert,
såsom bosatt i samma stad som Le Blond, väl svårligen kunde
vara den bedragne, men att drottningen, som veterligen aldrig
sett originalet, kunde känna sig tillfredsställd med en så god
kopia. Woltmann framhöll redan tidigare, att de tvenne
stu-diehufvuden efter meyerska familjens medlemmar, dem man
eger i Basel af Holbeins hand, både till minspel och
anlets-färg svarade emot hufvudena i Darmstadter-taflan, men icke
kunna hafva legat till grund för dem i Dresdner-bilden.
För öfrigt vet Woltmann, som dåförtiden med bestämdhet
antog den senare bilden för en verklig replica, icke mera hvad
han skall tänka i saken. I första delen uttrycker han sig, vid
jemnförelsen mellan de båda madonnahufvudena på följande
sätt: „Holbeins Art zu idealisiren ist in beiden
Madonnenköpfen wahrzunehmen, beide aber zeigen auch, dass der
Künstler jedesmal von einer ganz bestimmten Persönlichkeit
ausging, und diese ist für die beiden Köpfe eine verschiedene.
Im Darmstädter Bilde findet man jene Erscheinung des
Dresdener nicht, die als die höchste Verklärung Deutscher
Weiblichkeit dasteht und in jedes Deutsche Herz sich eingeprägt
hat, diese Erscheinung, welche ganz Licht und Klarheit ist,
fast ohne Augenbrauen, mit den reizend gesenkten Lidern, dem
feinen Ansatz des Halses und dem Grübchen im Kinn, voll
unaussprechlicher Milde und Holdseligkeit". Man förstår att
efter ett sådant yttrande 1866 Woltmann nu måste vara
iförlägenhet om den konstnär, hvilken ban skall tilltro förmågan
att icke blott sjelfständigt omarbeta, utan i en så väsendtlig
punkt förbättra Holbein. Kristusbarnets sjukliga utseende blir
nu en lättförklarlig följd af kopistens oskicklighet, men att
denne okände i Amsterdam lyckats så anslå icke blott det
tyska utan alla bildade nationers konstsinne, blir desto
obegripligare. Måhända skall ännu någon oförutsedd vändning
rädda åt Dresdner-madonnan dess goda härkomst, men sker
det icke, återstår slutligen att se, om derefter konstsinnet
skall förhålla sig annorlunda till verket än hittills.
C. G. E.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
