- Project Runeberg -  Öfversigt af Finska Vetenskaps-Societetens Förhandlingar / XII. 1869-1870 /
39

(1853)
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

39

genom en materiel kropp, meddela de (förmedelst de
longi-tudinela vibrationerna) åt densamma impulser från alla sidor;
men då dessa impulser äro lika starka, åstadkomma de icke
någon progressiv rörelse af massan i dess helhet, utan endast
en vibrerande rörelse hos dess minsta delar. Derunder
förlorar strömmen en del af sin intensitet, så att den vid sitt
utträde ur kroppen är svagare än dessförinnan. Den lefvande
kraft kroppen å sin sida upptager, kan vara den mycket
omtvistade källan till solens värme.

Om nu tvenne kroppar A och B befinna sig på något
afstånd från hvarandra, så äro de impulser, som A röner af
eterströmmar, hvilka passerat genom B svagare än de, som
komma från andra sidor, och resultanten af alla dessa impulser
är derföre en kraft, som sträfvar att närma A till B. Af
dylik orsak drages B å sin sida emot A. Underkastas frågan
matematisk behandling, så finner man, under en viss
förutsättning om intensitetens aftagande vid eterströmmens passage
genom en kropp, att det inflytande kroppen sålunda
medelbart röner af en annan förhåller sig direkte som massorna
och omvändt emot afståndets qvadrat, hvilket just är den
bekanta Nevvtonska gravitationslagen.

Leray går ännu vidare i sina deduktioner. Genom ett
resonnement, hvars beviskraft dock synes tvifvelaktig, söker
han vidare ådagalägga, att atomerna nödvändigtvis äro
sferiska samt att alla atomer äro lika stora, eller med andra
ord, att det icke ges mer än ett enkelt ämne i naturen.

Ehuru den nu framställda teorin understödes af så
betydande auktoritet som Faye, som hade åtagit sig att för
akademien framställa densamma, synes mig dock, att tvenne ganska
graverande inkast kunna göras deremot. Om eterns impulser
vore orsaken till attraktionen, så skulle denna icke meddela
sig ögonblickligeu från en kropp till en annan utan med en
viss ändlig hastighet, som vore lika stor med den, hvarmed
ljuset fortplantar sig i verldsrymden. Men detta är icke
förhållandet. Tvärtom kan det genom observation af
planeternas rörelser med säkerhet bevisas, att om attraktionen icke
meddelar sig ögonblickligt, dess hastighet åtminstone är ojein-

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sun Dec 10 02:10:27 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/fivetsoc/12/0049.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free