Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
1)4
Om Cicada montana Scop. och dess förekommande i
Finland.
Af Fr. W. Mäklin.
Den familj bland de s. k. Hemiptera Homoptera, som af
Burmeister blifvit benämnd Stridulanlia och hvars
representanter på tyska äro kända under benämningen af Singzirpen,
innefattar en 4—500 proportionsvis temmeligen stora arter,
hvilka till största delen tillhöra tropiska trakter. Inom
Europas fauna känner man för det närvarande endast 18
spe-eies, som sammanställas inom det af Linné bildade slägtet
Cicada. Enligt Burmeister är Cicada orni L. den art, som
bland alla Stridulantia går längst emot norden, likväl ej
ofvanom Thüringerwald, och bemälde författare fastställer
derföre, nemligen år 1835, den 51:sta breddgraden såsom deras
nordligaste gräns, hvaremot de på södra halfklotet utsträcka
sin geografiska utbredning endast till 40:de graden. Hagen,
som år 1855 utförligt beskrifvit de europeiska arterna i sitt
allmänt kända arbete Die Sing-Cicaden Europa’s, har fästat
uppmärksamhet dervid, att Cicada montana Scop., som bland
de europeiska formerna onekligen har den största
geografiska utbredningen, redan af Fallen omisskänneligen
beskrifves från södra Sverge under namn af Tettigonia hæmatodes.
Fallen säger nemligen om denna art: vIn Kinnekulle
Vestro-gotk. a D. Gyllenhal àf Præpos. Bjerkander olim rasissime
ob-servataDenna art skulle således redan i öfverensstämmelse
härmed förekomma betydligt nordligare än den af
Burmeister för slägtet Cicada utstakade gränsen. Enligt Hagen
förekommer Cicada montana i Italien, Spanien, Frankrike, på flere
ställen i Schweiz, der den t. ex. i Kanton Glarus icke går
högre än 2000 fot öfver hafsytan (undantagsvis har man dock
i Wallis anträffat den ganska högt på en gletscher) — vidare
på åtskilliga ställen i Tyskland, i Österrike — äfven vid
Wien —, i södra delen af England, nemligen vid
Hampshire, der man först efter en mellantid af 21 år återfann
densamma, i Ukraine och Podolien, i Ryssland t. o. m. vid Ural
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
