Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
163
lunda bunden vid en ton at bestämd höjd. Denna ton är för
en viss vokal alltid densamma, antingen vokalen uttalas med
högre eller lägre röst; men den förändras märkbart genom
den minsta nyansering af sjelfva vokalljudet. Man har
derföre äfven föreslagit att använda dessa vokalernas egna
toner såsom medel att med noggrannhet bestämma och
särskilja deras nyanser i skilda språk och dialekter.
Hufvudsvårigheten är emellertid att noga fixera höjden
af de öfvertoner, som utmärka de skilda vokalerna. Donders
sökte vinna detta mål genom att observera den susning eller
hvissling, som höres, när man hviskande uttalar en vokal.
Vida säkrare är dock den metod, som blifvit använd af
Helmholtz och som består deri, att man låter stämgafflar af olika
höjd vibrera framför munnen, hvilken derunder hålles i den
ställning, som för uttalet af en viss vokal erfordras. Så ofta
det inträffar, att stämgaffelns vibrationstal öfverensstämmer
med de svängningar den i munnen inneslutna luftmassan kan
utföra, blifver dess ton betydligt förstärkt genom munnens
resonnans. Man har då funnit den karakteristiska ton, som
tillkommer den ifrågavarande vokalen. Enhvar kan lätt
öfvertyga sig om, att t. ex. en vanlig stämgaffel, som anger
det enstrukna a (a’), ljuder starkare för vokalen O än för
någon annan; orsaken dertill är att den karakteristiska tonen
för denna vokal faller i närheten af nämnde ton o’; den är
nemligen endast en half ton högre eller b’. Enligt
Helmholtz motsvaras nu vokalerna O, A, E (i tyskan) respektive
af tonerna b’ b" mot de öfriga vokalerna skulle deremot
svara andra toner, nemligen mot U det ostrukna f och mot
1 det höga dlv. Likväl är bestämningen af de sistnämnde
vokalernas egna toner jemförelsevis svår och osäker; de
resultater, hvartill Helmholtz och Donders i afseende å dem
kommit, afvika äfven betydligt ifrån hvarandra.
Ledd af den analogi, som existerar emellan vokalerna
O, A, E, enligt hvilken de alla motsvaras af samma ton b
i olika oktaver, har Koenig i Paris nyligen föresatt sig att
närmare undersöka, huruvida icke denna analogi sträcker
sig äfven till andra vokaler. För sådant ändamål konstrue-
14
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
