Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
162
vigelse, ijrelse, och hvilkas betydelse alldeles tydligen är den
af namn för handlingar.
I Tyskan förekommer denna derivationsform t. ex. i
orden Nadel (göth. nelhla) af nähen, näthen, Sattel af sitzen,
Schlüssel af schliessen, Spindel af spinnen.
I de slaviska språken åter och närmast i Ryskan har
ifrågavarande derivationsform ändelsen -jo (-lo) och anträffas i en
stor mängd derivater; sådana äro t. ex sibuo (mylo) tvål af
verbet lubiTb (m}7f) tvätta, phi.io (rylo) svintryne af pbiTb
(ryf) gräfva, unuo (silo) syl af inuTb (sif) sy, æera.io (zegalo)
brännborr af a;esb (præs. atry, uppr. f. JKøraTb, zet, zgu,
zigaf) bränna, naqajo (natalo) början (egentl, det hvarmed
början sker) af naiaTb (nataf) börja, begynna, opa.io (oralo)
plogbill af opaTb (oraQ plöja, noiuo (pojlo) vattenho (för
boskapen) af noiiTb (poif) låta dricka, vattna, TBopn.io
(tvo-rilo) murbrukslåda af TBopuib (tvorif) skapa, göra, blanda
(murbruk).
Äfven å den ryska sidan har man ej fästat tillbörlig
uppmärksamhet vid denna intressanta afledningsform. Den
finnes visserligen anförd i Buslajeffs arbete HcTopniecKaa
FpaMiuaTiiiia PyccKaro fl3bu;a, 3:dje uppl., Moskva 1868 (s.
114), men räknas der till substantiver härledda från part.
præt., en placering, hvars riktighet kan dragas i tvifvel,
e-medan denna derivationsforms betydelse ej synes hafva
något gemensamt med participium.
Om de karakterisliska öfvertoner, som utmärka
skilda vokaler.
De i sednare tid anställda undersökningarne rörande
ljudet och dess sammansättning af en mängd partialtoner
hafva ledt till en äfven för lingvister intressant upptäckt
angående vokalernas natur. Man vet nu, att en vokal är
ingenting annat än den särskilda klang rösten erhåller
derigenom, att en öfverton af bestämd höjd företrädesvis förstärkes
genom munhålans tillfälliga resonnans. Hvarje vokal är så-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
