Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
J8I
therii iir stilla, herrskar fullkomligt mörker, men då
densamma på någon punkt sättes i rörelse utgå derifrån åt alla håll
vågor, hvilka, då de reta synnerven, uppfattas som ljus.
Hvarje nerv uti kroppen tjenar nemligen endast till ett visst för
densamma specifikt ändamål, och kan icke ersättas af andra
olika skapade. Olika nerver finnas för uppfattning af
känsel, för framkallande af rörelse m. m., äfvensom egna
specifika nerver för syn, för hörsel, för lukt och smak. Emot
olika retmedel reagerar nerven likväl alltid på sitt egendom
liga sätt. En retning af synnerven framkallar t. ex. alltid
känsla af ljus, retemedlet (irritamentet) m?t sedan utgöras af
æthervågor, eller härröra af en mekanisk, kemisk eller
elektrisk orsak. En stöt mot ögat, hvarigenom synnerven
skakas, åstadkommer en blixt, likaväl som en synnerven
träffande elektrisk ström. Synnerven är ej i stånd att reagera
på annat sätt; derföre kännes ej heller någon smärta då
densamma afklippes (såsom vid operationer stundom blifver
nödvändigt), utan gifver sig äfven detta blott tillkänna genom
ett häftigt flammande sken. I sammanhang härmed står
äfven det fenomen, att personer, som varit nog olycklige att
förlora sina ögons bruk, likväl ofta ännu en lång tid
derefter skoftals se synfältet upplyst, eller deri märka hvarandra
brokigt aflösande färger och derigenom lockas att
fortfarande nära ett bedrägligt hopp om återfåendet af sin för alltid
förlorade syn. Detta, likasom äfven de mångskiftande syner
och fantasibilder, som under feberyrsel föresväfva
patienter-ne, finner sin förklaring i retning af synnerven och dess
centrala delar genom blodkongestioner till dessa partier.
Men låtom oss återvända till vårt egenteliga ämne.
Ljuset indelas efter de källor hvarifrån det utströmmar
i tvänne stora klasser. Till den första hör det från soleil,
stjernorne och de öfriga himlakropparne, äfvensom
norrskenet, zodiakalljuset och den vid stark storm på masttopparne
stundom synliga S:t Elms elden. Det till denna klass
hörande ljus benämnes meteoriskt.
Till den andra klassen åter föres det ljus som beror på
mekaniska, fysiska och kemiska processer, således det som
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
